Senast publicerat

Senast publicerat:

30 hyllmeter, hundratusentals bilder och ett år

Det är ekvationen som arkivarien Andreas Karlsson på Försvarsstaben jobbar utifrån, när han nu fått i uppdrag att gå igenom det enorma bildmaterial som Stiftelsen armé-, marin- och flygfilm lämnat över till Försvarsmakten.

Anna-Maria Stawreberg

Margareta Bloom Sandebäck

2023-11-07

Bildarkivarien Andreas Karlsson, projektanställd av Försvarsstabens kommunikationsavdelning, har sin bas i ett trångt litet kontorsrum på Högkvarteret i Stockholm. Här har han tagit sig an den jättelika uppgift det innebär att arkivera och systematisera de hundratals bilder som Stiftelsen armé-, marin- och flygfilm, AMF, förvarat under många år.

– Bilderna finns nere i arkivet och fyller 30 hyllmeter. Exakt hur många bilder det handlar om är det ingen som vet, det är några hundratusen, säger Andreas Karlsson.

I ena hörnet av hans rum står en kundvagn, fylld av diabildslådor, kartonger och kuvert. På ljusbordet framför honom ligger några skrynkliga, svartvita fotografier utbredda.

Arbetsdagen har knappt börjat, men för att ha en chans att klara arbetsuppgiften som ligger framför honom gäller det att ligga i.

Liknande läsning:

– I mitt uppdrag ligger att gå igenom hela bildsamlingen, strukturera och förteckna den och därefter göra en arkivbeständig förvaring av bilderna, säger Andreas Karlsson.

Sedan den 1 augusti har Andreas Karlsson jobbat med det enorma bildmaterialet, och varje dag är fylld av aha-upplevelser. Dagens första aha-upplevelser kom redan för någon timme sedan, när han i en låda hittade en bunt svartvita bilder av ett nygift, ungt kungapar på förbandsbesök hos marinen.

– Jag hade ärligt talat ingen aning om att drottning Silvia varit så aktiv när det kommer till olika besök ute på våra förband, säger Andreas Karlsson och gör en svepande gest mot det han kallar ”den kungliga högen”.

I den låga bokhyllan som löper utmed rummets ena långsida har han sorterat upp bilder i olika högar, förutom den kungliga högen, finns bland annat en hög med bilder från 1980-talets ubåtsjakter och en hög med bilder från flygvapnet.

– En av de största utmaningarna är att inte fastna när jag ramlar över något extra intressant. Här till exempel, här är några skitcoola bilder från beredskapstiden, säger Andreas Karlsson, tar på sig ett par vita bomullsvantar och lägger fram några svartvita fotografier från 1944, samtidigt som han kommenterar att man uppenbarligen var duktigare förr på att förse bilder med metadata.

En av de största utmaningarna är att inte fastna när jag ramlar över något extra intressant. Här till exempel, här är några skitcoola bilder från beredskapstiden.

I hans uppdrag ingår också att gallra ut trasiga bilder och även sortera ut bilder om metadata saknas och han ”efter att erforderliga efterforskningar har gjorts” inte lyckats hitta ytterligare info om vad bilderna föreställer.

– Många gånger är det lite av ett detektivarbete att få information om vad bilderna föreställer. Å andra sidan har jag inte möjlighet att göra mer än att skrapa på ytan och ta fram väldigt övergripande metadata, konstaterar Andreas Karlsson.

Han visar en hög bilder som han jobbat med under morgonen, och som försetts med en post it-lapp med texten ”Flygvapnet – Försvarets bildbyrå. • TP 84 Hercules • SK 60 • Helikopter 9 • Diverse. SK 61
Bulldog”.

Egentligen är han anställd på Trafikverket, men när möjligheten att hoppa på den ettåriga projektanställningen för att gå igenom bilderna dök upp, tvekade han inte en sekund.

– Jag har en bakgrund på Försvarets bildbyrå, där jag började direkt efter värnplikten. Eftersom jag kan materialet och älskar bild kändes det självklart att tacka ja, säger Andreas Karlsson.

Materialet, som tidigare förvarades hos AMF efter det att Försvarets bildbyrå lades ner, återlämnades till Högkvarteret i augusti 2022.

– Det visade sig att bildsamlingen var totalt ostrukturerad. I en och samma låda kan det ligga bilder av olika format, från olika årtal och från olika försvarsgrenar, säger Andreas Karlsson.

Själv beskriver han det som att bilderna ligger i ”gott och-blandatlådor”, vilket stämmer väl med tanke på att det är såväl diabilder som papperskopior och negativ.

– En stor del av bilderna är redaktionella bilder från de olika försvarsgrenstidningarna som tidigare fanns och som helt enkelt hamnat i lådorna.

Majoriteten av bilderna kommer från 1980- och 1990-talen, men det finns gott om både äldre och nyare bilder i lådorna.

Minst någon gång per vecka tar han en runda ner i arkivet för att transportera upp nya lådor till arbetsrummet och lägga tillbaka de lådor där bilderna sorterats upp på ett arkivbeständigt sätt med övergripande metadata.

Huruvida Andreas Karlsson kommer att hinna färdigt med uppdraget eller inte är oklart. Själv tror han att det kommer att bli svårt att strukturera hela samlingen på ett år.

– Ungefär halva arkivet är strukturerat, men resten är det inte. Det innebär att jag, efter att ha grävt lite djupare i arkivet, inser att det här tar tid.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: Bildarkivarien

Senast publicerat:

Aktuellt /

Fortifikationsverket

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Aktuellt /

Marinen

Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt”

Aktuellt /

Armén

Jonny Lindfors: ”Jag hoppas att alla i armén känner vilka steg vi har tagit”

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Fortifikationsverket investerar mer än någonsin tidigare i det militära försvarets infrastruktur. Det höga tempot i uppbyggnaden ställer nya krav på myndigheten. För att möta behoven genomförs nu en omfattande omorganisation där ansvar flyttas närmare verksamheten. ”Vi har inte tid att vänta”, säger generaldirektör Maria Bredberg Pettersson.

Josefine Owetz

2026-07-10

Solen sken över Halmstads garnison och Luftvärnsregementet när den nya luftvärnshallen Gungners hall invigdes den 11 juni i år. Byggnaden ska användas för utbildning, förvaring och underhåll av luftvärnssystem 103, Patriot, och är den hittills största fastigheten i Fortifikationsverkets bestånd.

– Vi är stolta att kunna leverera detta bidrag till Sveriges försvarsförmåga, sa generaldirektör Maria Bredberg Pettersson i ett uttalande efter invigningsceremonin.

Fortifikationsverket äger, utvecklar och förvaltar Sveriges försvarsfastigheter och luftvärnshallen är bara ett exempel på årets många projekt. Runt om i landet genomför myndigheten omfattande investeringar genom nyetableringar, fastighetsförvärv och utveckling av det befintliga fastighetsbeståndet. Tempot är högt, konstaterar Maria Bredberg Pettersson när Officerstidningen träffar henne under Almedalsveckan.

– Myndigheten är i stark växtvärk eftersom den geopolitiska utvecklingen och omvärldsläget totalt har förändrat förväntningarna och kraven på vad vår myndighet ska leverera. Vi gör en historisk uppbyggnad av infrastrukturen för totalförsvaret, säger hon.

I Almedalen deltar Maria Bredberg Pettersson i flera seminarier och samtal om robust infrastruktur, samverkan och försvarsuppbyggnad. Hon berättar att Försvarsmakten står för 85 procent av Fortifikationsverkets uppdrag och övriga försvarsmyndigheter för resterande del.

Behoven av infrastruktur i det militära försvaret är enormt stora.

– Behoven av infrastruktur i det militära försvaret är enormt stora. Vi brukar säga att de flesta av garnisonerna mer eller mindre ser ut som byggarbetsplatser idag. Sedan finns det vissa platser där det pågår mer verksamhet än på andra.

Hon lyfter bland annat Upplands flygflottilj, Karlskrona garnison och förberedelserna för de nya organisationsenheterna i Kristinehamn, Falun och Sollefteå som exempel på sådana platser.

– Omvärldsläget har gjort att vi har hamnat i en situation som ser helt annorlunda ut än för bara några år sedan. Precis som ÖB säger finns det inga tecken på att det kommer att bli bättre. Det vi behöver förbereda oss på är att försöka leverera så mycket som vi någonsin kan.

Erfarenheterna från kriget i Ukraina har också förstärkt synen på infrastrukturens betydelse, förklarar Maria Bredberg Pettersson.

– Förmåga handlar väldigt mycket om att kunna återupprätta infrastruktur när den blir förstörd. Att snabbt kunna reparera och underhålla den för att återupprätta förmågan. Infrastruktur, både militär och civil, är dessutom ett mål i dagens krigföring, säger hon.

När Maria Bredberg Pettersson tillträdde som generaldirektör 2018 hade Fortifikationsverket omkring 600 medarbetare. I dag är myndigheten över 1 500 personer och antalet anställda fortsätter att växa.

– Rekryteringen har fungerat förhållandevis bra, men vissa specialistkompetenser är mycket svåra att hitta. Säkerhetsskydd, informationssäkerhet, IT och fortifikatorisk utveckling är områden där konkurrensen är stenhård. Det är inte kompetenser som finns på hyllan, utan sådant vi själva måste bygga upp.

Sveriges inträde i Nato har förändrat Fortifikationsverkets uppdrag och fått ett tydligt genomslag i verksamheten. Arbetet med infrastruktur för etableringar för Natos logistik- och signalbas i Enköping har inletts och samtidigt bygger myndigheten upp kompetens för att hantera Natos investeringsprogram och har stärkt arbetet med värdlandsstöd.

– Vi ska bygga infrastruktur inte bara för ett nationellt behov utan också för ett internationellt behov. Nato har lagt ytterligare ett väldigt tydligt perspektiv på behoven. Allt vi gör får en ökad komplexitet och kraven på snabb leverans är tydliga.

Nya fregatter måste ha en hamn att ligga vid och flygplan måste kunna landa och ha hangarer.

Under många år har fokus i försvarsdebatten legat på personal och materiel, men utan fungerande infrastruktur spelar varken nya förband eller nya vapensystem någon roll, menar Maria Bredberg Pettersson.

– För att kunna bygga en ökad försvarsförmåga så måste man ha balans mellan personal, materiel och infrastruktur. Det spelar ingen roll hur många värnpliktiga vi utbildar om de inte har någonstans att bo. Nya fregatter måste ha en hamn att ligga vid och flygplan måste kunna landa och ha hangarer. Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning. Det är en nödvändig förutsättning för att kunna bygga försvarsförmåga.

Hon menar att infrastrukturen länge har kommit in för sent i planeringen.

– Det har funnits en syn att infrastruktur är något som katten släpar in i efterhand. Det finns många exempel där man inte tagit höjd för de infrastrukturella behoven i samband med att det har fattats beslut.

Maria Bredberg Pettersson lyfter den nyinvigda luftvärnshallen i Halmstad som exempel. Beslutet att anskaffa luftvärnssystemet Patriots togs 2018 och de första leveranserna skedde tre år senare. Fram tills i år har verksamheten bedrivits i tillfälliga lokaler.

– Hallen invigdes nu i juni men systemen var på plats redan 2021. Så om jag tycker att infrastruktur har setts som en belastning? Svar ja. Men där är vi inte längre. Det tycker jag även att försvarsberedningens senaste rapport visar på.

Försvarsberedningen pekar i delrapporten ”Skärpt läge – aktuell lägesbild i totalförsvaret och omvärlden” på behovet av kortare ledtider för att etablera den infrastruktur som Försvarsmakten behöver. De upprepar även budskapet från tidigare rapporter om vikten av att Fortifikationsverket involveras i planeringsarbetet vid ett tidigt skede.

– Beredningen lyfter också att tiden är en alltmer avgörande faktor utifrån det omvärldsläge som vi har. De skriver att alla myndigheter behöver ha tid som den viktigaste faktorn för att komma vidare i uppbyggnaden av totalförsvaret. Jag delar den uppfattningen, säger hon och tillägger:

– Vi måste också nöja oss med good enough ibland och inse att tält, baracker och containerlösningar också är förmågebyggande.

Vid Folk och försvars rikskonferens i januari år signerade hon och överbefälhavare Michael Claesson en ny överenskommelse mellan Försvarsmakten och Fortifikationsverket. Den fastställer vilken av myndigheterna som gör vad och ska skapa bättre förutsättningar för samarbete. Målet är tydligt: ökad försvarsförmåga med fokus på kraftig tillväxt och snabbhet utifrån omvärldsläget.

– Vårt samarbete med Försvarsmakten fungerar utmärkt idag, men det kan bli bättre. Jag har en tät och bra dialog med försvarsmaktsledningen, vilket inte historiskt alltid har varit fallet. Sedan är det precis inom Försvarsmakten som inom Fortifikationsverket att det tar tid att få genomslag för de intentioner som man har.

Det höga tempot och de nya kraven kräver förändrade arbetssätt, enligt Maria Bredberg Pettersson. Hon beskriver hur Fortifikationsverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk länge arbetat i processer där varje steg avslutas innan nästa kan börja.

– Vi jobbar fortfarande sekventiellt och inte parallellt. Det är helt avgörande att vi börjar arbeta parallellt i stället. Säkerhetsskydd, tillstånd och andra frågor måste komma in tidigt. Våra processer är inte anpassade för det i dag. Det går fortfarande på tok för långsamt. Det krävs en kulturresa och en ändring i mindset.

Det handlar om att skapa en ny organisation för att bättre stödja det omvärldsläge och den uppgift som vi har idag.

För att skapa en organisation som bättre är anpassad för dagens omvärldsläge ska myndigheten genomföra en stor omorganisation. Nyligen fattade Maria Bredberg Pettersson beslut om att från årsskiftet ska verksamheten delas in i fyra geografiska områden i stället för dagens sex regionkontor. Ansvaret flyttas längre ut i organisationen och beslut ska fattas närmare verksamheten, förklarar hon.

– Det är lite grann på temat delegerat beslutsmandat som Försvarsmakten arbetar med. Vi ska gå vidare med att dela in verksamheten i fyra geografiska områden som motsvarar Försvarsmaktens militärregioner. Vi ska tillsätta geografiskt ansvariga chefer för att hantera både bygg-, förvaltnings- och investeringsverksamhet inom området.

Vilka är dina förhoppningar med den nya organisationen?

– Att vi ska jobba mer som ett fortifikationsverk. Jag är jättetrött på att vi jobbar i silos. Det tjänar inte Sverige väl. Det här är inte en organisationsförändring som handlar om några besparingar, utan det handlar om att skapa en ny organisation för att bättre stödja det omvärldsläge och den uppgift som vi har idag, säger hon och tillägger:

– Det handlar också väldigt mycket om att hitta rätt chefer. Dessa kommer jag att hitta internt i organisationen men också utanför. Jag vill att vi hittar chefer som vill ta ansvar, är modiga och vågar fatta beslut. För vi har inte tid att vänta.

Fakta

Fastighetsköp under 2025

Med investeringar på över 20 miljarder blev 2025 ett rekordår för myndigheten. Förra året fattade regeringen beslut om att Fortifikationsverket ska äga de fastigheter som tidigare förvaltats av Specialfastigheter för försvarsmyndigheterna. Det innebär att Försvarsmaktens högkvarter på Lidingövägen, Försvarets materielverks huvudkontor på Gärdet och Totalförsvarets forskningsinstituts kontor i Kista och Umeå nu är en del av Fortifikationsverkets bestånd. Fastigheterna förvärvärades till ett värde av 8,2 miljarder kronor. Fokus under 2025 var i övrigt att förvärva kontorsfastigheter samt fastigheter för logistik och förrådsverksamhet. Större investeringar gjordes i Enköping och Upplands-Bro.

Källa: Fortifikationsverkets årsredovisning 2025

Ämnen i artikeln: Fortifikationsverket