Senast publicerat
Senast publicerat:

30 hyllmeter, hundratusentals bilder och ett år

Det är ekvationen som arkivarien Andreas Karlsson på Försvarsstaben jobbar utifrån, när han nu fått i uppdrag att gå igenom det enorma bildmaterial som Stiftelsen armé-, marin- och flygfilm lämnat över till Försvarsmakten.

Redaktionen
Margareta Bloom Sandebäck

Bildarkivarien Andreas Karlsson, projektanställd av Försvarsstabens kommunikationsavdelning, har sin bas i ett trångt litet kontorsrum på Högkvarteret i Stockholm. Här har han tagit sig an den jättelika uppgift det innebär att arkivera och systematisera de hundratals bilder som Stiftelsen armé-, marin- och flygfilm, AMF, förvarat under många år. 

– Bilderna finns nere i arkivet och fyller 30 hyllmeter. Exakt hur många bilder det handlar om är det ingen som vet, det är några hundratusen, säger Andreas Karlsson. 

I ena hörnet av hans rum står en kundvagn, fylld av diabildslådor, kartonger och kuvert. På ljusbordet framför honom ligger några skrynkliga, svartvita fotografier utbredda. 

Arbetsdagen har knappt börjat, men för att ha en chans att klara arbetsuppgiften som ligger framför honom gäller det att ligga i. 

Liknande läsning:

– I mitt uppdrag ligger att gå igenom hela bildsamlingen, strukturera och förteckna den och därefter göra en arkivbeständig förvaring av bilderna, säger Andreas Karlsson. 

Sedan den 1 augusti har Andreas Karlsson jobbat med det enorma bildmaterialet, och varje dag är fylld av aha-upplevelser. Dagens första aha-upplevelser kom redan för någon timme sedan, när han i en låda hittade en bunt svartvita bilder av ett nygift, ungt kungapar på förbandsbesök hos marinen. 

– Jag hade ärligt talat ingen aning om att drottning Silvia varit så aktiv när det kommer till olika besök ute på våra förband, säger Andreas Karlsson och gör en svepande gest mot det han kallar ”den kungliga högen”. 

I den låga bokhyllan som löper utmed rummets ena långsida har han sorterat upp bilder i olika högar, förutom den kungliga högen, finns bland annat en hög med bilder från 1980-talets ubåtsjakter och en hög med bilder från flygvapnet. 

– En av de största utmaningarna är att inte fastna när jag ramlar över något extra intressant. Här till exempel, här är några skitcoola bilder från beredskapstiden, säger Andreas Karlsson, tar på sig ett par vita bomullsvantar och lägger fram några svartvita fotografier från 1944, samtidigt som han kommenterar att man uppenbarligen var duktigare förr på att förse bilder med metadata. 

En av de största utmaningarna är att inte fastna när jag ramlar över något extra intressant. Här till exempel, här är några skitcoola bilder från beredskapstiden.

I hans uppdrag ingår också att gallra ut trasiga bilder och även sortera ut bilder om metadata saknas och han ”efter att erforderliga efterforskningar har gjorts” inte lyckats hitta ytterligare info om vad bilderna föreställer. 

– Många gånger är det lite av ett detektivarbete att få information om vad bilderna föreställer. Å andra sidan har jag inte möjlighet att göra mer än att skrapa på ytan och ta fram väldigt övergripande metadata, konstaterar Andreas Karlsson. 

Han visar en hög bilder som han jobbat med under morgonen, och som försetts med en post it-lapp med texten ”Flygvapnet – Försvarets bildbyrå. • TP 84 Hercules • SK 60 • Helikopter 9 • Diverse. SK 61
Bulldog”. 

Egentligen är han anställd på Trafikverket, men när möjligheten att hoppa på den ettåriga projektanställningen för att gå igenom bilderna dök upp, tvekade han inte en sekund. 

– Jag har en bakgrund på Försvarets bildbyrå, där jag började direkt efter värnplikten. Eftersom jag kan materialet och älskar bild kändes det självklart att tacka ja, säger Andreas Karlsson.

Materialet, som tidigare förvarades hos AMF efter det att Försvarets bildbyrå lades ner, återlämnades till Högkvarteret i augusti 2022. 

– Det visade sig att bildsamlingen var totalt ostrukturerad. I en och samma låda kan det ligga bilder av olika format, från olika årtal och från olika försvarsgrenar, säger Andreas Karlsson. 

Själv beskriver han det som att bilderna ligger i ”gott och-blandatlådor”, vilket stämmer väl med tanke på att det är såväl diabilder som papperskopior och negativ. 

– En stor del av bilderna är redaktionella bilder från de olika försvarsgrenstidningarna som tidigare fanns och som helt enkelt hamnat i lådorna. 

Majoriteten av bilderna kommer från 1980- och 1990-talen, men det finns gott om både äldre och nyare bilder i lådorna. 

Minst någon gång per vecka tar han en runda ner i arkivet för att transportera upp nya lådor till arbetsrummet och lägga tillbaka de lådor där bilderna sorterats upp på ett arkivbeständigt sätt med övergripande metadata. 

Huruvida Andreas Karlsson kommer att hinna färdigt med uppdraget eller inte är oklart. Själv tror han att det kommer att bli svårt att strukturera hela samlingen på ett år. 

– Ungefär halva arkivet är strukturerat, men resten är det inte. Det innebär att jag, efter att ha grävt lite djupare i arkivet, inser att det här tar tid. 

Även om Andreas då och då ramlar över kuriosa i bildsamlingen finns det inte tid att stanna upp.
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Luftvärnsregementet, Lv 6, i Halmstad ska etablera ett detachement på Gotland från den 1 juli 2027. Syftet är att hantera den stora tillväxten inom luftvärnsområdet och att stärka Gotlands luftförsvar.

Josefine Owetz
Utbildningen på Gotland kommer att vara inriktad på brigad- och territorialluftvärn.

Foto: Alexander Gustavsson/Försvarsmakten

Armén ser ett behov av utökad luftvärnsförmåga i Sverige och för att klara det behöver fler värnpliktiga utbildas inom luftvärn. Att etablera luftvärnsutbildning på fler platser är ett sätt att öka produktionen, skriver Försvarsmakten i ett pressmeddelande den 21 oktober.

– Det säkerhetspolitiska läget kräver förmåga här och nu parallellt med fortsatt anpassning. Det gäller armén i allmänhet och på Gotland i synnerhet. Som en del av arméns förmågeuppbyggnad kommer armén från 2027 genomföra kontinuerlig grundutbildning av luftvärnsförband på Gotland. Utbildningen medger höjd kontinuerlig beredskap till verkan inom luftdomänen, säger arméchef generalmajor Johan Pekkari i pressmeddelandet.

Arméstaben har gett Luftvärnsregementet, Lv 6, i uppdrag att starta ett detachement på Gotland från den 1 juli 2027.

– Det finns idag bara ett luftvärnsregemente i Sverige, Luftvärnsregementet i Halmstad. För att klara av den stora tillväxten inom luftvärnet behöver vi bli fler som jobbar med luftvärn och grunden till det är utbildning, säger överste Sofia Westermark, chef för Luftvärnsregementet, i pressmeddelandet.

En stark luftvärnförmåga är oerhört viktig för att försvara ön

Sedan i somras utbildas luftvärnssoldater vid Gotlands regemente, P 18, med hjälp av personal från Lv 6. När detachementet är på plats nästa sommar tar Lv 6 över ansvaret och redan året därefter ska verksamheten utökas. Utbildningen kommer att vara inriktad på brigad- och territorialluftvärn.

– Gotlands strategiska läge och vikt för Natos försvar i Östersjöregionen kan inte nog understrykas, och en stark luftvärnförmåga är oerhört viktig för att försvara ön. En etablering av luftvärnsutbildning på Gotland kommer att förstärka vår beredskap och vår förmåga att försvara Gotland och dess invånare, säger överste Andreas Gustafsson, chef för Gotlands regemente, i pressmeddelandet.

Fakta


Brigadluftvärn: Luftvärnskompanier som utgör en del av en armébrigad eller stridsgrupp och vars främsta syfte är att skydda brigaden mot hot från luften. 

Territorialluftvärn: Territorialluftvärnet ska komplettera övrigt luftvärn genom att finnas på många geografiska platser och bestå av korträckviddiga luftvärnssystem samt antidrönarsystem.

Källa: Försvarsmakten

Ur arkivet: