Senast publicerat
Senast publicerat:

Trebefälssystemet genomförs fullt ut

ÖB har fattat beslut om tidpunkten för slutligt införande av trebefälssystemet. Den 1 januari 2023 ska samtliga yrkesofficerare ur tidigare befälssystem upp till major eller örlogskaptens grad ha fått en inriktning om fortsatt utveckling som officer eller bytt personalkategori till specialistofficer. Vissa undantag från beslutet kan göras av verksamhetsskäl och för de som uppnår pensionsålder de närmaste åren.

Josefine Owetz
Konverteringstabell. Tabellen innehåller en översättning av nivå från yrkesofficer (YO) ur tidigare befälssystem mot YO i trebefälssystemet. Officerare ur tidigare befälssystem kommer att byta personalkategori till kontinuerligt tjänstgörande specialistofficer SO/K alternativt inriktas mot OFF/K. För kaptener ur tidigare befälssystem finns även möjligheten att kvarstanna som OFF/K om fortsatt planeringsinriktning går mot högre officersprogrammet (HOP). Övergångsutbildning högre specialistofficersutbildning (ÖHSOU) riktar sig till SO/K som är utnämnd fanjunkare alternativt erfaren OFF/K som är placerad på, eller ska placeras på, en befattning nivåsatt till OR 8. Löjtnanter, som konverterat till fanjunkare, och uppfyller antagningskraven, kan genomföra högre specialist­officersutbildning (HSOU).

2008 infördes flerbefälssystemet i Försvarsmaktens organisation och en systematik för vilka befattningar som är avsedda för officerare respektive specialistofficerare introducerades. De som framförallt påverkas av beslutet som fattades den 7 maj är officerare upp till kaptens grad som utbildades i det så kallade NBO-systemet, med en officersexamen från 2005 eller tidigare. De har liknande uppgifter och roller som dagens specialistofficerare, enligt Försvarsmakten.

– Genom att strukturerat bygga vidare på trebefälssystemet skapas ökade möjligheter för dessa yrkesofficerare, att vidareutvecklas mot specialistofficerare. Dessa yrkesofficerare är en viktig del av Försvarsmakten. Deras kompetens behöver förvaltas på bästa sätt för organisationen, antingen som officer eller som specialistofficer, säger överste Peter Tagesson, planeringschef vid Ledningsstabens personavdelning på Högkvarteret, i en artikel om beslutet på Försvarsmaktens webbplats.

Peter Tagesson
Peter Tagesson

Byte av personalkategori verkställs genom arbetsledningsbeslut som bereds vid lokal personalförsörjningsnämnd. Individens vilja och ambition ska omhändertas, enligt beslutet. Värdering av officerare ur tidigare befälssystem görs genom inventering av bland annat yrkeserfarenhet i tid och befattning, kompetensbredd och djup, samt tidigare försvarsmaktsutbildning. Det finns vissa undantag i implementeringen, bland annat undantas de som uppnår pensionsålder under 2023 från att omfattas. Därtill är det möjligt för de som går i pension under åren 2024 och 2025 att också undantas, om försvarsgrens- eller stridskraftschef bedömer att ett sådant undantag krävs för att ”säkerställa vidmakthållande av en för försvarsgrenen/stridskraftens gränssättande förmåga”, enligt beslutet. Ytterligare undantag berör de kaptener ur tidigare befälssystem som har en prognos mot högre officersprogrammet, HOP. Där gäller det för individen att senast 30 juni 2023 skriva en uppsats om 15 högskolepoäng, för att därefter senast 1 november 2025 erhålla examen från HOP. Annars ska individen värderas mot specialistofficer istället.

»  Alla medarbetare behövs och fyller en viktig roll i Försvarsmakten. «

Att övergången till trebefälssystemet inte slutförts har medfört såväl strukturella som planeringsmässiga utmaningar och nu när myndigheten står inför en omfattande tillväxt är det därför viktigt att systemet genomförs fullt ut, enligt Försvarsmakten. 

– Det är nödvändigt för att kunna möta framtidens krav och den tillväxt vi har framför oss. Jag kan förstå att beslutet väcker engagemang och jag vill med anledning av detta vara väldigt tydlig: alla medarbetare behövs och fyller en viktig roll i Försvarsmakten, säger överbefälhavare Micael Bydén i artikeln på Försvarsmaktens webbplats.

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Kritiken som Officersförbundets företrädare lyfter mot processen i arbetet inför beslutet om marinens nya organisation delas inte av marinchef Johan Norlén. Han menar att arbetet har skett i samverkan med arbetstagarorganisationerna och skyddsorganisationen, skriver han i en replik.

    Marinchef Johan Norlén
    "Flera av de synpunkter som ATO givit, före och under de spel som genomförts, har omhändertagits vilket också givit att flera ATO är eniga till marinchefens inriktningsbeslut", skriverationen som genomfördes under 2026", skriver marinchef konteramiral Johan Norlén.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    ”Jag är mycket glad över att samtliga arbetstagarorganisationer, ATO, är eniga i att marinens organisation behöver utvecklas och är tacksam för det samarbete som förelegat inriktningsbeslutet. Däremot har jag några kommentarer kring den kritik som lyfts i denna artikel.

    Jag delar inte bilden som ges avseende samverkan. Information om arbetet gavs under våren 2025 och därefter löpande inklusive under fyra spel på organisationen som genomfördes under 2026 intill ASU den 13 maj. Så fort det externt framtagna förslaget anpassats delgavs det, vilket skedde i mitten av januari 2026.

    Förslaget lades på bordet och ATO samt skyddsorganisationen fick ge sina synpunkter. Jag menar att ett förslag måste presenteras innan samverkan kan ske om vägen framåt. Vid spelen har organisationen prövats och flera förslag har inkommit. Förslag på förändringar har omhändertagits, där organisationen för Sjöstridsskolan är ett exempel.

    Flera av synpunkter som ATO givit, före och under de spel som genomförts, har omhändertagits

    Flera av de synpunkter som ATO givit, före och under de spel som genomförts, har omhändertagits vilket också givit att flera ATO är eniga till marinchefens inriktningsbeslut. Exempelvis har hela tidsplanen för införandet skjutits fram ett år, vilket också Officersförbundets företrädare tar upp i artikeln.  Vad gäller riskanalysen vill jag betona att den inte är färdig förrän hela arbetet är genomfört. Det är ett levande dokument som kommer att fortsätta utvecklas, inte minst nu när arbetet når den lokala nivån och implementeringen startar.

    En av riskerna som identifierats är den, att samtidigt som ordinarie verksamhet ska genomföras, även göra ett förändringsarbete. Marinen har under fler år haft en omfattande verksamhet beroende på det allvarliga omvärldsläget. Här måste vi på alla nivåer vara tydliga med att prioritera arbetsuppgifter och väga dem mot resurserna.

    Tyvärr finns inte den perfekta tidpunkten att starta ett sådant här arbete, särskilt inte så som den säkerhetspolitiska utvecklingen ser ut men en sak är klar att det är bättre att genomföra den nu och inte i ett ytterligare försämrat säkerhetsläge.

    Som arbetsgivare är vi mycket måna om vår personals välmående och jag kommer att göra allt för att det fortsatta arbetet bedrivs med marinens utveckling där såväl personalen som uppdraget omhändertas.

    Samarbetet under framtagandet av inriktningsbeslutet har varit gott och konstruktivt och jag ser fram emot att tillsammans med ATO och skyddsorganisationen fortsätta arbetet mot framtidens marin.”

    Johan Norlén, marinchef

    Ur arkivet: