Senast publicerat
Senast publicerat:

Trebefälssystemet genomförs fullt ut

ÖB har fattat beslut om tidpunkten för slutligt införande av trebefälssystemet. Den 1 januari 2023 ska samtliga yrkesofficerare ur tidigare befälssystem upp till major eller örlogskaptens grad ha fått en inriktning om fortsatt utveckling som officer eller bytt personalkategori till specialistofficer. Vissa undantag från beslutet kan göras av verksamhetsskäl och för de som uppnår pensionsålder de närmaste åren.

Josefine Owetz
Konverteringstabell. Tabellen innehåller en översättning av nivå från yrkesofficer (YO) ur tidigare befälssystem mot YO i trebefälssystemet. Officerare ur tidigare befälssystem kommer att byta personalkategori till kontinuerligt tjänstgörande specialistofficer SO/K alternativt inriktas mot OFF/K. För kaptener ur tidigare befälssystem finns även möjligheten att kvarstanna som OFF/K om fortsatt planeringsinriktning går mot högre officersprogrammet (HOP). Övergångsutbildning högre specialistofficersutbildning (ÖHSOU) riktar sig till SO/K som är utnämnd fanjunkare alternativt erfaren OFF/K som är placerad på, eller ska placeras på, en befattning nivåsatt till OR 8. Löjtnanter, som konverterat till fanjunkare, och uppfyller antagningskraven, kan genomföra högre specialist­officersutbildning (HSOU).

2008 infördes flerbefälssystemet i Försvarsmaktens organisation och en systematik för vilka befattningar som är avsedda för officerare respektive specialistofficerare introducerades. De som framförallt påverkas av beslutet som fattades den 7 maj är officerare upp till kaptens grad som utbildades i det så kallade NBO-systemet, med en officersexamen från 2005 eller tidigare. De har liknande uppgifter och roller som dagens specialistofficerare, enligt Försvarsmakten.

– Genom att strukturerat bygga vidare på trebefälssystemet skapas ökade möjligheter för dessa yrkesofficerare, att vidareutvecklas mot specialistofficerare. Dessa yrkesofficerare är en viktig del av Försvarsmakten. Deras kompetens behöver förvaltas på bästa sätt för organisationen, antingen som officer eller som specialistofficer, säger överste Peter Tagesson, planeringschef vid Ledningsstabens personavdelning på Högkvarteret, i en artikel om beslutet på Försvarsmaktens webbplats.

Peter Tagesson
Peter Tagesson

Byte av personalkategori verkställs genom arbetsledningsbeslut som bereds vid lokal personalförsörjningsnämnd. Individens vilja och ambition ska omhändertas, enligt beslutet. Värdering av officerare ur tidigare befälssystem görs genom inventering av bland annat yrkeserfarenhet i tid och befattning, kompetensbredd och djup, samt tidigare försvarsmaktsutbildning. Det finns vissa undantag i implementeringen, bland annat undantas de som uppnår pensionsålder under 2023 från att omfattas. Därtill är det möjligt för de som går i pension under åren 2024 och 2025 att också undantas, om försvarsgrens- eller stridskraftschef bedömer att ett sådant undantag krävs för att ”säkerställa vidmakthållande av en för försvarsgrenen/stridskraftens gränssättande förmåga”, enligt beslutet. Ytterligare undantag berör de kaptener ur tidigare befälssystem som har en prognos mot högre officersprogrammet, HOP. Där gäller det för individen att senast 30 juni 2023 skriva en uppsats om 15 högskolepoäng, för att därefter senast 1 november 2025 erhålla examen från HOP. Annars ska individen värderas mot specialistofficer istället.

»  Alla medarbetare behövs och fyller en viktig roll i Försvarsmakten. «

Att övergången till trebefälssystemet inte slutförts har medfört såväl strukturella som planeringsmässiga utmaningar och nu när myndigheten står inför en omfattande tillväxt är det därför viktigt att systemet genomförs fullt ut, enligt Försvarsmakten. 

– Det är nödvändigt för att kunna möta framtidens krav och den tillväxt vi har framför oss. Jag kan förstå att beslutet väcker engagemang och jag vill med anledning av detta vara väldigt tydlig: alla medarbetare behövs och fyller en viktig roll i Försvarsmakten, säger överbefälhavare Micael Bydén i artikeln på Försvarsmaktens webbplats.

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Det har snart gått ett år sedan utredningen som slog fast vad många redan visste: Försvarsmakten behöver en ny personalkategori för erfarna gruppbefäl, soldater och sjömän, GSS. Ändå har ingenting hänt. Under tiden fortsätter vi att göra exakt det vi alltid har gjort: utbilda soldater, utveckla dem, och sedan tappa dem när de når sin högsta operativa nivå.

    Josefine Owetz
    Soldater uppställda, bakifrån

    Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

    Det har snart gått ett år sedan utredningen ”Redo! En utredning om personalförsörjningen av det militära försvaret” (SOU 2025:86) tydligt slog fast vad många redan visste: Försvarsmakten behöver en ny personalkategori för erfarna gruppbefäl, soldater och sjömän, GSS.

    Ändå har ingenting hänt.

    Under tiden fortsätter vi att göra exakt det vi alltid har gjort: utbilda soldater, utveckla dem, och sedan tappa dem när de når sin högsta operativa nivå. Systemet är enbart designat för omsättning, inte förmåga. Problemet är inte otydlighet. Problemet är tempo. Eller snarare: bristen på det.

    Rapporter har skrivits. Brister har identifierats. Lösningar har föreslagits. Trots det fastnar frågan i byråkratiska mellanrum – mellan utredning och beslut, mellan ansvar och genomförande. Istället för handling ser vi fortsatt beredning.

    Under tiden diskuteras nya kategorier, modeller och strukturer. Men varje månad som går utan beslut är ytterligare en månad där erfaren personal lämnar. Det är inte en teoretisk brist, det är ett pågående kompetenstapp.

    Hur många erfarna soldater har vi råd att förlora?

    Det här är kärnan: systemet är redan identifierat som otillräckligt. Lösningen är redan föreslagen. Ändå står vi still. Vi har inte ett kunskapsproblem. Vi har ett genomförandeproblem.

    Om Sverige menar allvar med sin militära upprustning måste vi också våga agera när bristerna är uppenbara. Att utreda vidare det som redan är utrett är inte försiktighet, det är ineffektivitet.

    Snart är det 12 månader sedan utredningen offentliggjordes. Hur många erfarna soldater har vi råd att förlora? Frågan är inte längre vad som behöver göras, utan varför det fortfarande inte har gjorts.

    Olle Dahlkvist, GSS i flygvapnet

    Ur arkivet: