Senast publicerat
Senast publicerat:

Säkerhetsläget ställer krav på ökad militär förmåga 

Fler omedelbart tillgängliga förband, nya materielanskaffningar till samtliga stridskrafter och en större krigsorganisation. Det är några av förslagen för att stärka försvarsförmågan som ÖB Micael Bydén lämnade i sitt militära råd till regeringen.

Josefine Owetz
Tim Aro/TT
Försvarsmaktens framtida ekonomi och förmågor, det fortsatta stödet till Ukraina och råd inför kommande Natointräde. Det var några av de ämnen som berördes i ÖB:s militära råd, som överlämnades till regeringen den 1 november.

Överbefälhavaren inledde presskonferensen den 1 november med att säga att det råder ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge och att omvärldsutvecklingen ställer krav på en högre ambitionsnivå i den militära tillväxten. 

–Vi kan inte heller utesluta en allvarligare händelseutveckling. Vi utesluter ingenting i nuläget, sa Micael Bydén. 

”Utgångspunkten måste, under överskådlig tid, vara att Ryssland utgör en säkerhetsutmaning samt ett militärt hot mot sina närmaste grannländer”, skriver han i sitt militära råd till regeringen. För att stärka försvarsförmågan föreslås bland annat att mängden omedelbart tillgängliga förband ökar, ny materiel tillförs till stridskrafterna, värnpliktsvolymen ökar och att krigsorganisationen blir större.

–Det handlar om en försvarsmakt i stor tillväxt där vi behöver ta ytterligare steg. Detta är nog det viktigaste råd och underlag som jag lämnar in under min tid som ÖB, säger han till SVT Nyheter. 

Det innehåller också rekommendationer för hur Sverige ska hantera Natomedlemskapet.

–Det militära rådet till politiken är att vi avstår nationella förbehåll, att vi erbjuder förmågor till incidentberedskap i luften, till alliansens stående marina styrkor och den förstärkta närvaron längs Natos östra gräns och att vi deltar i Natos snabbinsatsförband, sa ÖB Micael Bydén på pressträffen.

Liknande läsning:

Försvarsmakten förordar att det nordiska samarbetet inom Nato utvecklas och att Försvarsmakten får regeringens mandat för försvarsplanering och operationer tillsammans med Nato och allierade. Nationella förmågor behöver snarast stärkas, det handlar om gemensamt och integrerat luft- och robotförsvar, interoperabla ledningssystem och utveckling av värdlandsstöd.

– Jag hävdar att vi har en praktisk men också en mental resa framför oss, såväl militärt som politiskt. Vår förmågeutveckling kommer att påverkas av prioriteringar och tidsplaner inom alliansen och hos övriga allierade. 

I rådet poängterar ÖB att det är en förutsättning att politiska beslut fattas snabbt för att inte fördröja tillväxten av operativ förmåga. 

–Nu är det viktigt med politisk beredskap för att fatta nödvändiga beslut. Försvarsmakten behöver en justering av den politiska inriktningen senast till årsskiftet 2023/2024, säger han i en artikel på Försvarsmaktens webbplats. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Militära yrken har lägst antal sjukskrivningsdagar av alla yrkesgrupper i Sverige. Det visar en ny rapport från Skandia. Försvarsmakten välkomnar resultatet, men Officersförbundet menar att siffrorna behöver nyanseras – bland annat eftersom anställda tar ut kompensationsledighet eller semester i stället för att sjukskriva sig.

    Linda Sundgren
    "Man inte bör likställa registrerad sjukfrånvaro med den faktiska förekomsten av ohälsa", säger Martin Sachs, ombudsman på Officersförbundet, om antalet sjukskrivningsdagar för anställda i Försvarsmakten.

    Foto: Försvarsmakten

    Anställda i Försvarsmakten har i genomsnitt två sjukdagar per år, utöver de fjorton dagar som arbetsgivaren ersätter. Det är lägst sjukfrånvaro av samtliga yrkesgrupper som jämförs i Skandias rapport Sveriges sjukaste yrken 2026.

    Försvarsmakten framställs i rapporten som en föredömlig arbetsgivare som långsiktigt och systematiskt arbetar för en god arbetsmiljö. Träning på arbetstid, små arbetsgrupper, fokus på förebyggande insatser och möjlighet till återhämtning efter perioder med hög arbetsbelastning är sådant som lyfts fram i rapporten.

    – Vi är glada över att militärt arbete, som är huvuddelen av arbetet i Försvarsmakten, har lägst antal sjukskrivningar av alla yrkesgrupper i Sverige, säger flottiljamiral Jonas Hård af Segerstad, utbildningschef och ställföreträdande chef vid Försvarsstabens genomförandeenhet.

    Men kritiker menar att statistik över den registrerade sjukfrånvaron ger en något missvisande bild. I inlägg hos försvarsdebattören Taktisk och i kommentarsfält till Försvarsmaktens artikel om Skandias rapport på Försvarsmaktens intränat Emilia, påpekas att de verkliga sjuktalen kan döljas av att militär personal ofta använder kompensationsledighet eller semesterdagar för att undvika karensavdrag i samband med sjukskrivning. Även företrädare för Officersförbundet delar den uppfattningen.

    Vi får återkommande rapporter från våra medlemmar om att det är så det går till.

    – Vi får återkommande rapporter från våra medlemmar om att det är så det går till. Någon statistik som visar hur vanligt det är har vi inte, men det tyder på att man inte bör likställa registrerad sjukfrånvaro med den faktiska förekomsten av ohälsa, säger Martin Sachs, ombudsman i Officersförbundet med särskilt arbetsmiljöansvar.

    En annan bidragande orsak till de låga sjuktalen som ibland lyfts fram är att Försvarsmaktens personal över lag är yngre och mer vältränad jämfört med många andra yrkesgrupper. Inom internationell forskning kallas fenomenet ”the healthy soldier effect”, och är en följd av fysiska och mentala antagningskrav och att många militärer tränar mycket.

    För att få en mer rättvisande bild av hälsotillståndet hos anställda i Försvarsmakten, menar Martin Sachs att man bör se sjukfrånvaron tillsammans med andra mått på arbetsmiljön. Han hänvisar till Officersförbundets senaste medlemsundersökning som visar att många i organisationen är hårt belastade.

    – I vår undersökning uppger 80 procent att personalbristen har ökat deras arbetsbelastning och 74 procent menar att kompetensbrist påverkar verksamheten negativt. Endast 55 procent anser att arbetsmiljön är god och bara 39 procent upplever att arbetsgivaren värnar balansen mellan arbete och privatliv, säger Martin Sachs.

    Att ta ut semester istället för sjukdagar tror jag inte är vanligare i Försvarsmakten än på andra arbetsplatser.

    Jonas Hård af Segerstad håller med om att det positiva urval av individer med god hälsa som sker till Försvarsmakten, kan påverka statistiken. Däremot är han tveksam till resonemanget att myndighetens sjukskrivningar i rapporten skulle döljas av uttag av kompledighet eller semesterdagar i någon större utsträckning.

    – Statistiken bygger på sjukskrivningar som är 15 dagar eller längre och jag tror att det är få anställda som slänger in 15 komdagar eller mer för att täcka upp en sjukskrivning. Att ta ut semester istället för sjukdagar tror jag inte är vanligare i Försvarsmakten än på andra arbetsplatser, säger Jonas Hård af Segerstad.  

    Resultaten i rapporten tycker han är ett kvitto på att arbetsmiljön i Försvarsmakten är ganska bra.

    – Jag vet att många upplever att de har mycket att göra, men enligt rapporten leder det i alla fall inte till att folk blir sjuka, vilket vi är väldigt glada för. Man ska inte driva folk för hårt ändå, men att dagens situation inte leder till ohälsa tycker vi är bra, säger Jonas Hård af Segerstad. 

    Har du själv använt kompledighet eller semester istället för att sjukanmäla dig?

    – Nej, det har jag inte.

    Fakta

    Sjukdagar inom olika yrkesgrupper 2025

    Antal sjukdagar per år och anställd utöver de 14 dagar som arbetsgivaren betalar sjuklön.

    • Militär personal: 2,1
    • Chefsyrken: 4,7
    • Yrken med krav på högskolekompetens: 7
    • Yrken inom administration och kundtjänst: 9,8
    • Service-, omsorgs- och försäljningsyrken: 13,7

     

    Skandias statistik omfattar sjukskrivningar som varar längre än 14 dagar. Under de första 14 dagarna i en sjukperiod betalar arbetsgivaren sjuklön; från dag 15 kan den anställde få sjukpenning från Försäkringskassan. Kortare sjukfrånvaro ingår inte i statistiken.

    Källa: Skandias rapport Sveriges sjukaste yrken 2026

    Ur arkivet: