Senast publicerat
Senast publicerat:

Fler incitament behövs för att konvertera till specialistofficer

Det behövs fler incitament till varför man ska konvertera från officer till specialistofficer, menar insändarskribenten Håkan Lindberg och resonerar kring vad som gjorde att han konverterade 2013. ”När jag i dag får frågan varför man skall konvertera så kan jag tyvärr inte peka på några självklara anledningar”, skriver han.

Håkan Lindberg, Förvaltare
Foto: Bezav Mahmod / Försvarsmakten
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Beslutet att införa trebefälsystemet i Försvarsmakten har skapat stor diskussion. Huruvida beslutet är rätt eller fel avser jag inte ha någon synpunkt på då det är ett beslut som är taget och därmed är jag lojal med beslutet. Däremot vill jag ta upp frågan om motiv till att man skall konvertera till specialistofficer. Som läget är nu så kan jag inte i dag peka på några konkreta anledningar till att konvertera från officer till specialistofficer. När jag själv konverterade 2013 så fanns det två incitament. Dels bestod min tjänstegren av enbart specialistofficerare och skulle jag då fortsätta inneha en ledande ställning inom tjänstegrenen så var det omöjligt för mig ur ledarskapssynpunkt att kvarstå såsom kapten medan jag skulle försöka motivera de yngre att bli specialistofficerare. Och dels var det en fråga om lön då jag fick rekommendationen att byta till specialistofficer därför att det fanns ett annat löneutrymme än det att jag skulle ha haft som kapten.

När jag i dag får frågan varför man skall konvertera från officer till specialistofficer så kan jag tyvärr inte peka på några självklara anledningar. En gissning jag har är att löneutvecklingen kommer att bli bättre men det förutsätter att dagens lönestruktur där löneökningar bygger på byte av befattning i stället för yrkesskicklighet förändras till att premiera det senare för specialistofficerare framför att byta befattning. Tyvärr är ju detta endast en spekulation från min sida men det förutsätter som sagt en ändring av formerna för lönebildning inom Försvarsmakten. Jag hade oerhört gärna velat kunna peka på att det finns helt andra möjligheter för kompetensutveckling för en specialistofficer inom det område som vederbörande vill fördjupa sig i men även här har jag svårt att hitta kvalificerade fördjupningsmöjligheter. Det finns helt enkelt för lite tänkt i utvecklingen av specialistofficerare. Det enda jag kan peka på som händer med den som konverterar är att man får andra gradbeteckningar och i marinen får man samma mössmärke som när man var kadett. Det kan synas som en liten detalj, men när det kommer till detta att många ser konverteringen till specialistofficer och fanjunkares grad som en degradering – då framstår bytet av mössmärke till det man hade under sin officersutbildning som ytterligare ett bevis på att man inte uppskattas av arbetsgivaren. 

Att personal tvingas konvertera till specialistofficerare och i huvudsak får en grad som i praktiken tjänsteställningsmässigt sett innebär en degradering gör detta svårt. Detta kommer inte på något sätt att gagna den uppbyggnad av skrå- och kåranda som har påbörjats inom specialistofficerskåren i marinen. Snarare så kommer det att ha nedbrytande effekt då kåren skall fyllas på med personal som absolut inte ser sig vara varken specialistofficer eller har någon djupare kunskap inom någon tjänstegren eller funktion. 

» Mitt förslag är att man genomför ett arbete för att generellt sett höja statusen bland specialist­officerarna. «

Ett problem som kommer att uppstå främst inom marinen är att ett stort antal av de berörda officerarna är i teknisk tjänst. Då marinen inte har någon grundrekrytering av tekniska officerare så är ju denna kategori synnerligen viktig att omhänderta. Skulle det bli ett stort tapp här av personal så kommer marinen att lida allvarligt avbräck både i sitt vidmakthållande, sitt utvecklingsarbete och i arbetet på högre staber

Som jag tidigare nämnt ska vi inte gå i polemik mot detta beslut då det är att betrakta som en order som skall genomföras. Vad jag däremot vill göra är att komma med ett antal förslag för att att underlätta den kommande processen att konvertera officerare till specialistofficerare. Mitt förslag är att man genomför ett arbete för att generellt sett höja statusen bland specialistofficerarna både sådana som konverteras i och med detta beslut och dem som redan är specialist-officerare i marinen. 

Mina förslag för marinen är som följer:

• Skapa ett lönesystem som inte enbart kräver att man byter organisationsenhet eller befattning för att få högre lön utan att även djup yrkesskicklighet belönas. Observera dock att djup yrkesskicklighet inte alltid är lika med lång tjänstetid eller tid i befattning.

Liknande läsning:

• Företrädare för specialistofficerarna måste sitta med i lokal PFN och tala för specialistofficerarna ur ett yrkesskicklighetsperspektiv.

• Yrkesutvecklingsplanerna måste utvecklas så att de även skapar förutsättningar för individen att komplettera den gymnasiekompetens som fördjupande kortare högskolekurser kräver. Samt att dessa kortare högskolekurser blir en del av specialistofficerens yrkesutveckling.

• Ge tekniker möjlighet att bli högskoleingenjörer så att de blir konverteringsbara till OF.

• Skicka SO ur marinen på befattningar på högre utländska staber eller som lärare på utländska skolor. Detta skall vara kvalificerade befattningar och inte kaffekokar- eller chaufförsjobb.

• Marinen behöver få igång ett diskussionsforum för ledarskapsutveckling och utveckling av SO-systemet som inte bara är begränsat till aktiviteter kopplade till SOU och HSOU.

• Ge marinens specialistofficerare ett värdigt mössmärke. 

Det måste till ett ”stimulanspaket” liknande de ovan beskrivna punkterna för SO om vi skall klara av att slutföra utvecklingen av trebefälssystemet. 

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Militära yrken har lägst antal sjukskrivningsdagar av alla yrkesgrupper i Sverige. Det visar en ny rapport från Skandia. Försvarsmakten välkomnar resultatet, men Officersförbundet menar att siffrorna behöver nyanseras – bland annat eftersom anställda tar ut kompensationsledighet eller semester i stället för att sjukskriva sig.

    Linda Sundgren
    "Man inte bör likställa registrerad sjukfrånvaro med den faktiska förekomsten av ohälsa", säger Martin Sachs, ombudsman på Officersförbundet, om antalet sjukskrivningsdagar för anställda i Försvarsmakten.

    Foto: Försvarsmakten

    Anställda i Försvarsmakten har i genomsnitt två sjukdagar per år, utöver de fjorton dagar som arbetsgivaren ersätter. Det är lägst sjukfrånvaro av samtliga yrkesgrupper som jämförs i Skandias rapport Sveriges sjukaste yrken 2026.

    Försvarsmakten framställs i rapporten som en föredömlig arbetsgivare som långsiktigt och systematiskt arbetar för en god arbetsmiljö. Träning på arbetstid, små arbetsgrupper, fokus på förebyggande insatser och möjlighet till återhämtning efter perioder med hög arbetsbelastning är sådant som lyfts fram i rapporten.

    – Vi är glada över att militärt arbete, som är huvuddelen av arbetet i Försvarsmakten, har lägst antal sjukskrivningar av alla yrkesgrupper i Sverige, säger flottiljamiral Jonas Hård af Segerstad, utbildningschef och ställföreträdande chef vid Försvarsstabens genomförandeenhet.

    Men kritiker menar att statistik över den registrerade sjukfrånvaron ger en något missvisande bild. I inlägg hos försvarsdebattören Taktisk och i kommentarsfält till Försvarsmaktens artikel om Skandias rapport på Försvarsmaktens intränat Emilia, påpekas att de verkliga sjuktalen kan döljas av att militär personal ofta använder kompensationsledighet eller semesterdagar för att undvika karensavdrag i samband med sjukskrivning. Även företrädare för Officersförbundet delar den uppfattningen.

    Vi får återkommande rapporter från våra medlemmar om att det är så det går till.

    – Vi får återkommande rapporter från våra medlemmar om att det är så det går till. Någon statistik som visar hur vanligt det är har vi inte, men det tyder på att man inte bör likställa registrerad sjukfrånvaro med den faktiska förekomsten av ohälsa, säger Martin Sachs, ombudsman i Officersförbundet med särskilt arbetsmiljöansvar.

    En annan bidragande orsak till de låga sjuktalen som ibland lyfts fram är att Försvarsmaktens personal över lag är yngre och mer vältränad jämfört med många andra yrkesgrupper. Inom internationell forskning kallas fenomenet ”the healthy soldier effect”, och är en följd av fysiska och mentala antagningskrav och att många militärer tränar mycket.

    För att få en mer rättvisande bild av hälsotillståndet hos anställda i Försvarsmakten, menar Martin Sachs att man bör se sjukfrånvaron tillsammans med andra mått på arbetsmiljön. Han hänvisar till Officersförbundets senaste medlemsundersökning som visar att många i organisationen är hårt belastade.

    – I vår undersökning uppger 80 procent att personalbristen har ökat deras arbetsbelastning och 74 procent menar att kompetensbrist påverkar verksamheten negativt. Endast 55 procent anser att arbetsmiljön är god och bara 39 procent upplever att arbetsgivaren värnar balansen mellan arbete och privatliv, säger Martin Sachs.

    Att ta ut semester istället för sjukdagar tror jag inte är vanligare i Försvarsmakten än på andra arbetsplatser.

    Jonas Hård af Segerstad håller med om att det positiva urval av individer med god hälsa som sker till Försvarsmakten, kan påverka statistiken. Däremot är han tveksam till resonemanget att myndighetens sjukskrivningar i rapporten skulle döljas av uttag av kompledighet eller semesterdagar i någon större utsträckning.

    – Statistiken bygger på sjukskrivningar som är 15 dagar eller längre och jag tror att det är få anställda som slänger in 15 komdagar eller mer för att täcka upp en sjukskrivning. Att ta ut semester istället för sjukdagar tror jag inte är vanligare i Försvarsmakten än på andra arbetsplatser, säger Jonas Hård af Segerstad.  

    Resultaten i rapporten tycker han är ett kvitto på att arbetsmiljön i Försvarsmakten är ganska bra.

    – Jag vet att många upplever att de har mycket att göra, men enligt rapporten leder det i alla fall inte till att folk blir sjuka, vilket vi är väldigt glada för. Man ska inte driva folk för hårt ändå, men att dagens situation inte leder till ohälsa tycker vi är bra, säger Jonas Hård af Segerstad. 

    Har du själv använt kompledighet eller semester istället för att sjukanmäla dig?

    – Nej, det har jag inte.

    Fakta

    Sjukdagar inom olika yrkesgrupper 2025

    Antal sjukdagar per år och anställd utöver de 14 dagar som arbetsgivaren betalar sjuklön.

    • Militär personal: 2,1
    • Chefsyrken: 4,7
    • Yrken med krav på högskolekompetens: 7
    • Yrken inom administration och kundtjänst: 9,8
    • Service-, omsorgs- och försäljningsyrken: 13,7

     

    Skandias statistik omfattar sjukskrivningar som varar längre än 14 dagar. Under de första 14 dagarna i en sjukperiod betalar arbetsgivaren sjuklön; från dag 15 kan den anställde få sjukpenning från Försäkringskassan. Kortare sjukfrånvaro ingår inte i statistiken.

    Källa: Skandias rapport Sveriges sjukaste yrken 2026

    Ur arkivet: