Senast publicerat
Senast publicerat:

Marinen ska omorganiseras – projektgrupp tillsatt

Marinen ska organiseras om för att anpassas till dagens förutsättningar och behov. En projektgrupp ska lämna förslag till åtgärder innan årsskiftet och i början av februari 2026 ska den nya organisationen vara beslutad, enligt marinchefen Johan Norlén.

Linda Sundgren

Foto: Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten

Marinens nuvarande organisation kom till för 20 år sedan. Den utvecklades i en tid då ett väpnat angrepp på Sverige bedömes som osannolikt och Försvarsmaktens resurser riktades mot internationella insatser.

För att möta dagens behov mot bakgrund av det försämrade säkerhetsläget och medlemskapet i Nato, behöver den marina organisationen stöpas om. Det enligt marinchefen, konteramiral Johan Norlén, som tillsatt en projektgrupp som under hösten ska besöka de marina förbanden och kartlägga organisationen.   

Projektgrupp ny marin ska ge förslag på hur vi kan ändra eller justera den befintliga organisationen. Jag ska inte föregå projektgruppens arbete men det handlar om att säkerställa vissa funktionaliteter inom exempelvis ledning, utbildning, utveckling och logistik. Vi måste också skapa uthållighet i förbanden för att kunna bemanna operationer inom Nato som kan pågå i månader, ibland ännu längre.

Johan Norlén säger att arbetsmängden i organisationen kommer att bestå, men ambitionen är att resursfördelningen ska bli bättre avvägd än den är idag.

– Vakanser kommer att finnas i morgon också, men vi kanske blir bättre på att välja vilka av dem som är lämpliga att ta, säger han.

20241104_hamand04_HKV_johan_norlen_0042

Johan Norlén

Marinchef

Projektgrupp ny marin består av två individer som tidigare tjänstgjort i Försvarsmakten, Jan Thörnqvist, före detta marinchef, och Thomas Ljungqvist med en mångårig bakgrund i marinen. Under hösten ska de besöka samtliga marina förband för att skapa en lägesbild och föreslå förändringar för marinchefen.

Att välja dem handlar om att skapa objektivitet

– Det här är två individer med lång erfarenhet och mycket kunskap om marinen, och jag är övertygad om att de kommer hitta bra lösningar. Att välja dem handlar om att skapa objektivitet, de har inga aktier i detta och heller inget jobb kopplat till marinen. Jag vill genomföra det här med så stor transparens och delaktighet som möjligt, säger Johan Norlén.

Liknande läsning:

Vid årsskiftet ska projektgruppen redovisa sina resultat och i början av februari räknar Johan Norlén med att ha fattat beslut om den nya organisationen. Enligt uppdraget kan förändringarna vara genomförd till den sista december 2027, men senast den 1 januari, 2030.

– När införandet påbörjas återstår att se. Det beror bland annat på vilken typ av förändringar som behöver göras, säger Johan Norlén.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Tystnadskultur är ingenting som gynnar vare sig arbetsmiljön eller den skarpa verksamhet som bedrivs inom myndigheten. Det säger Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör i Försvarsmakten. Nu utvecklas ett analysverktyg som ska kunna användas för att upptäcka den sortens problem ute på förbanden.

    Linda Sundgren
    Tystnadskultur

    Foto: Björn Öberg

    Den här artikeln är en del av en serie artiklar om tystnadskultur i Försvarsmakten.

    Hälften av Försvarsmaktens anställda har någon gång upplevt tystnadskultur under sin tjänstgöring. Det visar en forskningsrapport från Försvarshögskolan. Att åtgärda problemen kan vara både svårt och tids­­krävande, men nu pågår ett arbete vid Försvarsstabens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka den här typen av destruktivt ledarskap ute på förbanden.

    Den forskning som bedrivs vid Försvarshögskolan och som visar att hälften av de anställda i Försvarsmakten någon gång upplevt tystnadskultur, har överste Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning, inte tagit del av. Han säger att han inte uppfattar problemen som så stora som forskningen visar.

    – Det är otroligt tråkigt att höra de här siffrorna, men vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind (Försvarsmaktens medarbetarundersökning red anm) som är vårt känselspröt ut mot organisationen, säger Jonas Karlsson.

    I den senaste publicerade FM Vind-undersökningen som genomfördes 2024, fick påståendet ”På vårt förband kan jag utan rädsla för att drabbas av negativa konsekvenser öppet berätta om felaktigheter och missförhållanden jag upplever”, 69 av 100 poäng.

    – Oavsett utbredning är tystnadskultur absolut ingenting som Försvarsmakten vill ha. Det kan påverka både arbetsmiljö och den skarpa verksamhet som vi bedriver och vi kan inte lösa våra uppgifter om vi är destruktiva, säger Jonas Karlsson.

    Vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind …

    Att det finns medarbetare som vittnar om att de efter att ha framfört kritik drabbats av repressalier i form av exempelvis förflyttning på oklara grunder eller utfrysning, är något som Jonas Karlsson menar inte hör hemma i myndigheten.

     – Sådant ska vi som medarbetare i Försvarsmakten inte behöva acceptera. Vi vill inte ha en organisation där den som för fram sin åsikt sätts på standby. Hela vår värdegrund bygger på öppenhet och att vi har en rak och ärlig kommunikation för att kunna omsätta vår verksamhet och uppdragstaktik i den skarpa verksamhet som vi bedriver, säger han.

    Jonas ­Karlsson

    Jonas Karlsson

    Ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning

    Forskning visar att det finns faktorer som ökar risken för att tystnadskultur ska uppstå, däribland tydliga hierarkier och chefer med stort inflytande över enskilda medarbetares yrkesmässiga framtid; parametrar som återfinns i Försvarsmakten. Jonas Karlsson framhåller dock att det finns mekanismer inbyggda i karriärsystemet som ska motverka att personal hamnar i beroendeställning till enskilda chefer.

    – En bedömning av en medarbetare ska inte bara göras av en chef. Går processen rätt till ska du ha en 360-gradersbedömning av den individ som är på väg till en skola eller vidare i karriären. Fungerar det minskar risken för jäv och tystnadskultur, säger Jonas Karlsson.

    Han menar att det förebyggande arbetet mot tystnadskultur handlar om att skapa tillit och trygghet och att ledningen och ledarskapets ansvar är centralt i detta. Eftersom chefer själva ofta är en del av problemet när en tystnadskultur uppstår, skulle han vilja att frågan lyftes redan under yrkesofficersutbildningarna.

    – Vi behöver starta rätt med första linjens chef som tar sitt första chefsansvar. De behöver ha en uppfattning om hur man bemöter medarbetare som kommer med kritik eller förslag på förändring. Jag ser också en möjlighet att omhänderta detta i introduktionsutbildningen vid förbanden, säger Jonas Karlsson.

    Nyligen startade ett arbete vid Försvarsmaktens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka signaler om tystnadskultur. Meningen är att förbanden själva ska kunna använda verktyget för att analysera svaren på de frågor i FM Vind-­enkäten som kan knytas till tystnadskultur. Fredrik Nordenmark är HR-strateg på HR-avdelningen och deltar i utvecklingen av det nya analysverktyget.

    Fredrik Nordenmark

    Fredrik Nordenmark

    HR-strateg

    – Modellen är tvådelad, där den ena delen talar om att här finns det inslag av tystnadskultur och den andra delen att det finns risk för tystnadskultur. Vi på HR-avdelningen kommer att kunna stämma av läget i hela Försvarsmakten vartannat år medan försvarsgrenarna också har möjlighet att fokusera mer på de här frågorna i de pulsmätningar som kommer däremellan. 

    Enligt Fredrik Nordenmark kommer samtliga organisationsenheter och försvarsgrenar att erbjudas utbildning i analysverktyget, innan utrullningen av nästa FM Vind-enkät i höst.

    Ur arkivet: