Senast publicerat
Senast publicerat:

Armén inleder operation Sankt Göran – förmågan att mobilisera ska stärkas

Etablerade rutiner ska omprövas och ineffektiva processer brytas. Det är förhoppningen med arméns operation Sankt Göran, där arméns materielförsörjning till krigsförbanden ska förbättras för att öka mobiliseringsförmågan. ”Målbilden är att brigadcheferna har all sin materiel på plats och kan hantera den själva”, säger överste Rikard Daleke, arméns planeringschef.

Maria Widehed
Under året kommer armén att genomföra en omfattande operation för att förbättra sin mobiliseringsförmåga och säkerställa att krigsförbanden har den materiel som de behöver.

Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten

Under vecka 17 inleder armén en omfattande operation för att förbättra sin mobilisering och säkerställa att krigsförbanden har den materiel som de behöver. Det handlar om att identifiera och eliminera problem i materielhantering, logistik och mobiliseringsförmåga.

– Vi har under många år upplevt att det varit en utmaning att hålla lägesuppfattning på framför allt materielen, säger arméns planeringschef överste Rikard Daleke.

Nu ska armén gå från en centraliserad materielstruktur till att krigsförbanden själva har större kontroll över sin utrustning för att snabbare kunna mobilisera.

– På sikt kommer vi att behöva göra upp med perspektiv som ”central fleet management”, det ska vara cheferna som vet var materielen är och vilken status det är på den, säger Rikard Daleke och fortsätter:

– Målbilden är att brigadcheferna har all sin materiel på plats och kan hantera den själva. Man ska inte behöva flytta runt materiel i landet för att bedriva grundutbildning eller vid mobilisering. Vi ska ha fyra brigader 2030 så då kan det inte finnas någon annan målbild än att vi har materielen på plats samtidigt.

Målbilden är att brigadcheferna har all sin materiel på plats och kan hantera den själva

Operationen har fått namnet Sankt Göran, efter legenden om soldaten och draken, och innebär starten på ett omfattande förändringsarbete.

– Många frågar sig om vi verkligen behöver förändra oss. Namnet handlar, lite skämtsamt, om att göra upp med ineffektiva processer. Vi kommer möta inre motstånd eftersom vi nu utmanar arbetssätt, så det handlar absolut om att dräpa drakar i vår egen organisation, säger Rikard Daleke.

Liknande läsning:

Operationen består av tre faser. Just nu pågår den förberedande fasen som består av inventering och att skapa lägesuppfattning. Om en månad går Operation Sankt Göran in i en övningsfas som handlar om att vapen, kläder och fordon flyttas från olika centralförråd ut till respektive krigsförband. Uniformspersedlar ska inte längre finnas i ett centralt beklädnadsförråd. Hjulfordon som tidigare samlats på olika förrådsplatser ska ut till förbanden.

Officiellt porträtt på Rickard Daleke, Arméstaben, LedR.

Rikard Daleke

Arméns planeringschef

– Under övningen kommer vi att forcera materielrörelserna, det kommer att innebära transporter med både nya leveranser och befintlig materiel med huvudfokus vecka 17 till 19. Vi kommer också att genomföra översyn så materieluppfattningen på varje garnison är god.

Vecka 40 ska arméchefen få en återrapport, innan dess ska den sista fasen ha genomförts.

– Den sista fasen handlar om konsolidering, det vill säga vad  förflyttningarna innebär för fortsatt arbete med listor, i system och med materielvård. Vi ska också se över hur vi kan höja den allmänna fordonsstatusen. Till hösten följer vi upp huruvida vi behöver göra en likadan resa till eller om vi nådde målet.

Hur kommer personalen på förbanden att märka av operationen?

– Under den här tiden kommer man att se över sitt förbands rutiner, inventera, ta emot leveranser och kontrollera att system fungerar som de ska.

Kan aldrig nog poängteras hur viktigt det är med vård

Vilken är den största utmaningen?

– Att vi på kort tid ska göra upp med något man successivt nedmonterat och anpassat efter rådande inriktningar under trettio år. Att på relativt kort tid reversera arbetssätten till mobiliseringsberedskap kommer att vara en utmaning.

Överste Rikard Daleke betonar vikten av att hela armén tänker nytt och flexibelt kring arbetssätt kopplade till materielhantering för att snabbare kunna mobilisera.

– Vi har haft reperationsköer i många system, trots att vi egentligen kan fixa enklare reparationer själva. Nu behöver vi gemensamt lyfta den totala statusen vi har, det kan aldrig nog poängteras hur viktigt det är med vård och materielomhändertagande. Det är en uppmaning till hela armén att vi tillsammans måste lyfta materielens status för att kunna göra vår viktigaste uppgift.

Och framöver kan fler drakar behöva dräpas i omställningen mot en mer effektiv och operativ armé. Förutom förändringar inom logistik och materiel kan liknande insatser krävas inom personalförsörjning och infrastruktur.

– Det kan finnas andra områden där vi kanske behöver titta på att göra motsvarande satsning framgent. Det ska vi inte blunda för.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Sverige kommer att köpa fyra fregatter av det franska företaget Naval Group. Det meddelade regeringen på en pressträff på tisdagen. ”Det här är en färdig design som redan är i produktion och med en mycket hög leveranssäkerhet”, säger försvarsminister Pål Jonson (M) om mångmiljardaffären. Fartygen ska levereras från 2030.

    Josefine Owetz
    Försvarsminister Pål Jonson (M), statsminister Ulf Kristersson (M), och överbefälhavare Michael Claesson under en pressträff ombord på Visbykorvetten HMS Härnösand. Regeringen presenterar vilket företag man ska inleda förhandlingar med för att köpa in fyra luftförsvarsfregatter

    Foto: Lars Schröder/TT

    Regeringen har beslutat att Sverige ska gå vidare i förhandlingar med franska Naval Group i anskaffningen av nya fregatter till marinen. Det meddelade statsminister Ulf Kristersson (M) och försvarsminister Pål Jonson (M) på en pressträff ombord på HMS Härnösand vid Skeppsbron i Stockholm på tisdagsmorgonen.

    – De fartyg som bäst uppfyller de svenska kraven är det franska alternativet, säger statsminister Ulf Kristersson.

    Totalt handlar det om fyra fartyg av typen FDI, Frégate de Défense et d’Intervention. I Sverige ska fartygen benämnas Luleåklassen.

    – Det är en av de största försvarsinvesteringarna sedan Gripen introducerades på 80-talet. Det är en tredubbling av den svenska luftvärnsförmågan jämfört med i dag, säger Ulf Kristersson.

    Enligt försvarsminister Pål Jonson har tre faktorer varit särskilt viktiga för regeringens beslut: snabb leverans, hög leveranssäkerhet och att det är ett fartygssystem med integrerat och beprövat luftvärnssystem.

    – Snabb leverans är helt nödvändigt utifrån det mycket allvarliga säkerhetsläge vi just nu befinner oss i. Det här är en färdig design som redan är i produktion och med en mycket hög leveranssäkerhet. Detta är viktigt inte minst utifrån tidigare erfarenheter med utvecklingsprojekt, som ibland har dragit ut på tiden, säger Pål Jonson.

    Snabb leverans är helt nödvändigt utifrån det mycket allvarliga säkerhetsläge vi just nu befinner oss i.

    Även möjlighet till kostnadsdelning med Frankrike och Grekland, som också köpt fregatterna, har varit viktigt i övervägandet, enligt Pål Jonson. Därtill är det detta alternativ som Försvarets materielverk, FMV, och Försvarsmakten förordat att Sverige borde gå vidare med.

    – Myndigheternas synpunkter har varit viktiga för oss, säger Pål Jonson.

    Som Natoallierad behöver Sverige ytstridsfartyg som kan verka både i Östersjön och i Natos övriga operationsområde. De nya fregatterna ska ge marinen större uthållighet, högre luftförsvarsförmåga och möjlighet att bidra till Natos samlade luftförsvar.

    – I och med Natomedlemskapet har marinens roll förändrats. Utöver att hävda svensk territoriell integritet så ska vi numera även säkerställa och skydda transporter över havet, till oss och till våra allierade. Vi ska också bidra till alliansens behov utanför vårt direkta närområde, då krävs större fartyg med kvalificerat luftvärn och längre uthållighet, säger marinchef Johan Norlén i ett uttalande på Försvarsmaktens webbplats. 

    FMV får nu i uppdrag att inleda förhandlingar med franska myndigheter och Naval Group om anskaffning. Leveranserna bedöms kunna inledas från 2030, med leverans av ett fartyg per år fram till 2034.

    – Det är ett högt införandetempo som vi förväntar oss kunna få genom en sådan här upphandling, säger Pål Jonson.

    Slutpriset för de svenska fregatterna avgörs av vilka delsystem och beväpning som väljs, men snittpriset är runt tio miljarder styck, enligt regeringen.

    Fakta

    Förmågor hos de nya fregatterna
    FDI-fregatterna kommer att ha en mängd förmågor som långräckviddigt luftvärn av typ Aster 30 som kan skjuta ner ballistiska robotar. Det motsvarar Patriot-luftvärnet som finns på land och innebär att Sveriges långräckviddiga luftvärnskapacitet tredubblas.

    Som komplement finns medelräckviddigt luftvärn av typen CAMM-ER för försvar mot bland annat stridsflyg, kryssningsrobotar och drönare. Ubåtsjaktförmåga kommer också att finnas. 

    Svenska system som ingår i kravställningen är bland annat robotsystem 15 från Saab, Torpedsystem 47, G1X-radar och närskyddssystemet Trackfire samt 57 millimeters och 40 millimeters kanoner från BAE Systems Bofors.

    Källa: Regeringen

    Ur arkivet: