Senast publicerat
Senast publicerat:

Soldathemsetablering på Camp Valdemar i Lettland

För första gången finns ett svenskt soldathem uppbyggt på plats under en internationell insats. Soldathemmet på Camp Valdemar i Lettland har på två månader blivit en naturlig mötesplats för gemenskap och återhämtning. Erfarenheterna från driftsättningen används i planeringen för FLF-styrkan i Rovaniemi.

Maria Widehed
Soldathemmet på Camp Valdemar i Lettland är Svenska Soldathemsförbundets första etablering av ett soldathem utanför Sveriges gränser.

Foto: Felix Sundbäck/Försvarsmakten.

Hösten 2023 inleddes samtal med danska kollegor om hur Svenska Soldathemsförbundet skulle kunna stötta svensk militär personal stationerad i ett annat land. Den danska soldathemsrörelsen har varit engagerad i flera internationella insatser inom ramen för Nato, bland annat i Afghanistan, och har mångårig erfarenhet av att bedriva verksamhet i just camp-miljö.

– När det närmade sig ett svenskt Natointräde började vi föra dialog och när riktningen om Baltikum började klarna började vi planera för satsningen som nu är på plats på Camp Valdemar, säger Andreas Philipsson, generalsekreterare Svenska Soldathemsförbundet, och fortsätter:

– Det här är en ”01:a”. Det är ett nytt sätt att tänka för oss och Försvarsmakten, med en hel del formalia som ska på plats.

På campen strax utanför Riga i Lettland finns sedan i januari den svenska reducerade bataljonen bestående av cirka 600 soldater från Södra skånska regementet (P 7) som ingår i Natos multinationella brigad. Det var en sportig tidsplan för projektgruppen, där bland annat föreståndarna från Revingehed Soldathem och Ronneby Soldathem ingår, som skulle driftsätta Soldathem Lettland i januari.

– Det skulle hinna rekryteras, säkerhetsprövas och har krävt mycket dialog med arméstaben för att allt skulle komma på plats i tid. Utan att säga för mycket så har vi fått upprätta en egen logistikkedja för att få detta att rulla i år, säger Andreas Philipsson och skrattar.

Det handlar om att skapa en plats där man gör saker tillsammans, lägger bort telefonen och kanske ser Band of Brothers

Det viktigaste medskickat från Danmark tycker Andreas Philipsson har varit vikten av att våga skapa en hemliknande miljö.

– Det handlar om att skapa en plats där man gör saker tillsammans, lägger bort telefonen och kanske ser Band of Brothers och pratar om militärt ledarskap efteråt. Det kan vara quiz eller att man låter det lukta hembakat. Vi tittar också på olika typer av föreläsningspaket som vi vill erbjuda.

Liknande läsning:
Skärmavbild 2025-03-07 kl. 10.05.04

Andreas Philipsson

Generalsekreterare Svenska Soldathemsförbundet

Nyligen körde soldathemsbilen från Revingehed ner till Camp Valdemar, med allt från kaffe till lösgodis. På plats sköter soldathemsföreståndare Maria och Åke verksamheten.

– De sätter guldkant på tillvaron för soldaterna, och under tisdagen vet jag att semmelbaket var igång tidigt på morgonen.

Satsningen på Soldathem Lettland har blivit möjlig genom att insatsen lyder under IMI-lagstiftningen, lagstiftningen för internationella militära insatser, där funktionen är av psykosocial karaktär. Inom ramen för IMI har soldathemsverksamheten sedan tidigare en uppgift före insats där man håller utbildningar, bland annat PREP-kursen, samt efter insats i form av psykologsamtal.

– Vi ser detta som ett naturligt medvandrarskap. Nu är det inte bara före- och efterperspektivet utan även under. Vi möter soldaterna i insatsområdet och hoppas att det ska sänka tröskeln till att lyfta saker som tynger en eller till att kunna söka stöd om man mår dåligt vid hemkomst.

20250120_LNLV25_felsun02_CampValdemar (7)

I likhet med verksamheterna som bedrivs på soldathemmen i Sverige är tanken att det på soldathemmet i Lettland ska erbjudas en rad olika aktiviteter. Gemensamt är att det ska finnas möjlighet till en meningsfull fritid under avslappnade former.

Foto: Felix Sundbäck/Försvarsmakten.

Hur ser du på dialogen som förs om andra avtal än IMI under kommande insatser?

– Det är en diskussion att ta på djupaste allvar, de möjligheter IMI ger till stöd i dag är av godo och den här funktionen är oerhört viktig att inte glömma bort om andra avtal blir aktuella.

Erfarenheterna från Lettland används nu när Sverige ska leda en kommande FLF-styrka i norra Finland, med placering i Sodankylä och Rovaniemi.

– Vi har redan ett jättebra samarbete med den finska soldathemsrörelsen och tittar på hur vi ska kunna göra ändamålsenligt stöd utifrån den FLF som blir i Rovaniemi. Där behöver vi hitta en mer ambulerande modell och erfarenheterna från Adazi är oerhört viktiga i arbetet, säger Andreas Philipsson. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Kritiken som Officersförbundets företrädare lyfter mot processen i arbetet inför beslutet om marinens nya organisation delas inte av marinchef Johan Norlén. Han menar att arbetet har skett i samverkan med arbetstagarorganisationerna och skyddsorganisationen, skriver han i en replik.

    Marinchef Johan Norlén
    "Flera av de synpunkter som ATO givit, före och under de spel som genomförts, har omhändertagits vilket också givit att flera ATO är eniga till marinchefens inriktningsbeslut", skriverationen som genomfördes under 2026", skriver marinchef konteramiral Johan Norlén.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    ”Jag är mycket glad över att samtliga arbetstagarorganisationer, ATO, är eniga i att marinens organisation behöver utvecklas och är tacksam för det samarbete som förelegat inriktningsbeslutet. Däremot har jag några kommentarer kring den kritik som lyfts i denna artikel.

    Jag delar inte bilden som ges avseende samverkan. Information om arbetet gavs under våren 2025 och därefter löpande inklusive under fyra spel på organisationen som genomfördes under 2026 intill ASU den 13 maj. Så fort det externt framtagna förslaget anpassats delgavs det, vilket skedde i mitten av januari 2026.

    Förslaget lades på bordet och ATO samt skyddsorganisationen fick ge sina synpunkter. Jag menar att ett förslag måste presenteras innan samverkan kan ske om vägen framåt. Vid spelen har organisationen prövats och flera förslag har inkommit. Förslag på förändringar har omhändertagits, där organisationen för Sjöstridsskolan är ett exempel.

    Flera av synpunkter som ATO givit, före och under de spel som genomförts, har omhändertagits

    Flera av de synpunkter som ATO givit, före och under de spel som genomförts, har omhändertagits vilket också givit att flera ATO är eniga till marinchefens inriktningsbeslut. Exempelvis har hela tidsplanen för införandet skjutits fram ett år, vilket också Officersförbundets företrädare tar upp i artikeln.  Vad gäller riskanalysen vill jag betona att den inte är färdig förrän hela arbetet är genomfört. Det är ett levande dokument som kommer att fortsätta utvecklas, inte minst nu när arbetet når den lokala nivån och implementeringen startar.

    En av riskerna som identifierats är den, att samtidigt som ordinarie verksamhet ska genomföras, även göra ett förändringsarbete. Marinen har under fler år haft en omfattande verksamhet beroende på det allvarliga omvärldsläget. Här måste vi på alla nivåer vara tydliga med att prioritera arbetsuppgifter och väga dem mot resurserna.

    Tyvärr finns inte den perfekta tidpunkten att starta ett sådant här arbete, särskilt inte så som den säkerhetspolitiska utvecklingen ser ut men en sak är klar att det är bättre att genomföra den nu och inte i ett ytterligare försämrat säkerhetsläge.

    Som arbetsgivare är vi mycket måna om vår personals välmående och jag kommer att göra allt för att det fortsatta arbetet bedrivs med marinens utveckling där såväl personalen som uppdraget omhändertas.

    Samarbetet under framtagandet av inriktningsbeslutet har varit gott och konstruktivt och jag ser fram emot att tillsammans med ATO och skyddsorganisationen fortsätta arbetet mot framtidens marin.”

    Johan Norlén, marinchef

    Ur arkivet: