Hösten 2023 inleddes samtal med danska kollegor om hur Svenska Soldathemsförbundet skulle kunna stötta svensk militär personal stationerad i ett annat land. Den danska soldathemsrörelsen har varit engagerad i flera internationella insatser inom ramen för Nato, bland annat i Afghanistan, och har mångårig erfarenhet av att bedriva verksamhet i just camp-miljö.
– När det närmade sig ett svenskt Natointräde började vi föra dialog och när riktningen om Baltikum började klarna började vi planera för satsningen som nu är på plats på Camp Valdemar, säger Andreas Philipsson, generalsekreterare Svenska Soldathemsförbundet, och fortsätter:
– Det här är en ”01:a”. Det är ett nytt sätt att tänka för oss och Försvarsmakten, med en hel del formalia som ska på plats.
På campen strax utanför Riga i Lettland finns sedan i januari den svenska reducerade bataljonen bestående av cirka 600 soldater från Södra skånska regementet (P 7) som ingår i Natos multinationella brigad. Det var en sportig tidsplan för projektgruppen, där bland annat föreståndarna från Revingehed Soldathem och Ronneby Soldathem ingår, som skulle driftsätta Soldathem Lettland i januari.
– Det skulle hinna rekryteras, säkerhetsprövas och har krävt mycket dialog med arméstaben för att allt skulle komma på plats i tid. Utan att säga för mycket så har vi fått upprätta en egen logistikkedja för att få detta att rulla i år, säger Andreas Philipsson och skrattar.
Det handlar om att skapa en plats där man gör saker tillsammans, lägger bort telefonen och kanske ser Band of Brothers
Det viktigaste medskickat från Danmark tycker Andreas Philipsson har varit vikten av att våga skapa en hemliknande miljö.
– Det handlar om att skapa en plats där man gör saker tillsammans, lägger bort telefonen och kanske ser Band of Brothers och pratar om militärt ledarskap efteråt. Det kan vara quiz eller att man låter det lukta hembakat. Vi tittar också på olika typer av föreläsningspaket som vi vill erbjuda.
Liknande läsning:
Andreas Philipsson
Generalsekreterare Svenska Soldathemsförbundet
Nyligen körde soldathemsbilen från Revingehed ner till Camp Valdemar, med allt från kaffe till lösgodis. På plats sköter soldathemsföreståndare Maria och Åke verksamheten.
– De sätter guldkant på tillvaron för soldaterna, och under tisdagen vet jag att semmelbaket var igång tidigt på morgonen.
Satsningen på Soldathem Lettland har blivit möjlig genom att insatsen lyder under IMI-lagstiftningen, lagstiftningen för internationella militära insatser, där funktionen är av psykosocial karaktär. Inom ramen för IMI har soldathemsverksamheten sedan tidigare en uppgift före insats där man håller utbildningar, bland annat PREP-kursen, samt efter insats i form av psykologsamtal.
– Vi ser detta som ett naturligt medvandrarskap. Nu är det inte bara före- och efterperspektivet utan även under. Vi möter soldaterna i insatsområdet och hoppas att det ska sänka tröskeln till att lyfta saker som tynger en eller till att kunna söka stöd om man mår dåligt vid hemkomst.
I likhet med verksamheterna som bedrivs på soldathemmen i Sverige är tanken att det på soldathemmet i Lettland ska erbjudas en rad olika aktiviteter. Gemensamt är att det ska finnas möjlighet till en meningsfull fritid under avslappnade former.
Foto: Felix Sundbäck/Försvarsmakten.
Hur ser du på dialogen som förs om andra avtal än IMI under kommande insatser?
– Det är en diskussion att ta på djupaste allvar, de möjligheter IMI ger till stöd i dag är av godo och den här funktionen är oerhört viktig att inte glömma bort om andra avtal blir aktuella.
Erfarenheterna från Lettland används nu när Sverige ska leda en kommande FLF-styrka i norra Finland, med placering i Sodankylä och Rovaniemi.
– Vi har redan ett jättebra samarbete med den finska soldathemsrörelsen och tittar på hur vi ska kunna göra ändamålsenligt stöd utifrån den FLF som blir i Rovaniemi. Där behöver vi hitta en mer ambulerande modell och erfarenheterna från Adazi är oerhört viktiga i arbetet, säger Andreas Philipsson.
