Senast publicerat
Senast publicerat:

REPLIK: Försvars­makten ställer sig positiv till en höjning

Försvarsmaktens replik på insändarna om höjd ersättning till kadetter på Officersprogrammet.

Klas Eksell, Personaldirektör
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Försvarsmakten delar uppfattningen om att kadetter vid Officersprogrammet får en bra utbildning och att ersättningarna är förmånliga vilket ger förutsättningar för en god studiemiljö. Inom ramen för en jämförelse med andra svenska högskole- och universitetsstuderande är detta något Försvarsmakten vill stå upp för och försvara. 

Den faktiska ersättningsnivån är reglerad enligt officersförordningen (SFS 2007:1268) vilken reglerar ersättningsnivån för officersaspiranter. Där framgår även vilka förmåner som gäller enligt förordningen 1995:239 om förmåner till totalförsvarspliktiga. Genom att ersättningarna regleras i förordning så är förändringar ett regeringsbeslut. Försvarsmakten ställer sig dock positiva till en ökning vilket också diskuterats med regerings-kansliet. 

Försvarsmaktens personalförsörjning av yrkesofficerare utgår från beslutat trebefälssystem som omfattar officerare och specialistofficerare som tillsammans skapar en helhet för skapande av och nyttjande av Försvarsmaktens samlade förmåga. Tyngdpunkten i vår rekryteringsmålgrupp till officersutbildningen vid Officersprogrammet utgörs av värnpliktiga befäl från grundutbildningen. Systembygget i form av ersättningar och förmåner utgår från detta synsätt, men Försvarsmakten ser självklart positivt på att få kompetenta medarbetare även från andra målgrupper. 

För att omhänderta nu känd organisationsutveckling intill 2030 tillförs från 2024 cirka 700 nya yrkesofficerare per år. Antalet yrkesofficerare bedöms nå vårt satta måltal om drygt 10 000 i perioden 2025–2030 trots omfattande pensionsavgångar främst under andra hälften av 2020 talet. 

Försvarsmaktens rekrytering går bra. Vi har ”gröna värden” när det gäller såväl rekrytering till grundutbildning med värnplikt som till yrkesofficersutbildningarna.

Naturligtvis finns vissa utmaningar med att tillväxa, bland annat att åstadkomma en generationsväxling och samtidigt vidmakthålla kompetensen att leda större övningar och förband samt att kunna genomföra stabsarbete i högre staber, både nationellt och internationellt.

Liknande läsning:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    I somras startade Försvarsmaktens första krigsinkubator med befäl och soldater som samlades för att själva lösa problem de stöter på i sin tjänstgöring. De nio problemområden som valdes ut är antingen åtgärdade eller ska vidareutvecklas under hösten.

    Linda Sundgren
    Strilab
    Markdrönaren ”Råttan” togs fram av soldater vid IB 1 2025 och vidareutvecklades under Strilab. På bilden: Johan Liu, GSS/T, en av utvecklarna bakom ”Råttan”.

    Foto: Anna Winberg/Försvarsmakten

    Kriget i Ukraina har bidragit med många lärdomar. Inte minst det ukrainska försvarets innovationsförmåga och framgångarna för deras laboratorier och utvecklingsenheter i krigsförbanden. Löjtnant Jakob Blomqvist, reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1, såg ett behov av snabbare teknikutveckling även i Försvarsmakten. Tillsammans med en handfull kollegor fick han klartecken från brigadledningen på IB 1 att genomföra en krigsinkubator inspirerad av tech-världen – en organisation som stödjer innovation och utveckling inom militär verksamhet. Initiativet fick namnet Stridslaboratoriet IB 1, Strilab, och var verksamt under fem veckor med start i juli.

    – Idén med en krigsinkubator är att låta de som möter problemen, alltså soldater och officerare, själva lösa dem. De fattar exakt vad det handlar om och eftersom vi själva är militärer kan vi också testa grejerna i fält direkt, säger Jakob Blomqvist, chef för Strilab.

    Jakob Blomqvist

    Jakob Blomqvist

    Reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1

    Han berättar att merparten av de 28 individer som deltog i Strilab var reservofficerare eller tidvis tjänstgörande soldater, som till vardags studerar vid lärosäten som brittiska Cambridge, Kungliga tekniska högskolan eller Handelshögskolan i Stockholm. Första veckan ägnades åt utbildning med instruktörer bestående av bland annat influgna tech-chefer från Silicon Valley och professorer i entreprenörskap vid Harvard Business School.

    – De bidrog med sin tid pro bono, men man ska inte underskatta hur mycket folk gillar att stötta Nato. För att göra det speciellt för dem bokade vi in lektionerna på Karlberg. Att komma från Silicon Valley och få undervisa på Karlbergs slott är unikt och för deltagarna innebar det utbildning i världsklass, säger Jakob Blomqvist, som själv bor i USA där han driver ett investmentbolag inom kritisk infrastruktur.

    Resterande fyra veckor ägnades åt innovation, teknikutveckling och tester i fält. Nio projektområden valdes ut och en arbetsgrupp knöts till varje område. Däribland ”Eld”, en app för kommunikation vid indirekt bekämpning, ”Fältjournalen” som är ett fältjournalsystem för militära sjukvårdsåtgärder samt ”Soldatappen” avsedd för personaladministration och som redan var i bruk.

    – Vi valde avsiktligt avgränsade problemområden där vi trodde att det var möjligt att skapa effekt på fem veckor. Det uteslöt exempelvis vissa vapensystem med hänsyn till säkerhet och tidsbegränsning, säger Jakob Blomqvist.

    I slutet av perioden gjordes en utvärdering av Strilab.

    – Alla nio utvecklingsområden går vidare. De flesta används nu i någon form. Andra har tagits över av industrin för vidare utveckling. Vissa områden är mer interna för IB 1 och de har brigaden tagit över.

    Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden.

    Nu hoppas Jakob Blomqvist att Strilab ska permanentas och att krigsinkubatorn blir ett återkommande inslag i verksamheten.

    – Förhoppningen är att intern förmågeutveckling som Strilab ska bli en del av både grund- och krigsorganisationen hos IB 1. Nästa sommar hoppas jag att vi kan återupprepa inkubatorn i större skala så att fler i Försvarsmakten kan delta, säger han och fortsätter:

    – Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden. Experimentkontor brukar placeras långt borta på någon stridsskola, men här sker utvecklingen på plats och vi gör det tillsammans. Där har vi den stora vinsten.

    Ur arkivet: