Det är nu över två år sedan som officeren Gustav, som egentligen heter något annat, blev konfronterad av sina chefer för att ha publicerat, vad som ansågs vara, ett antal kritiska inlägg om Försvarsmaktens verksamhet på Twitter och han fråntogs sina ordinarie arbetsuppgifter.
Gustav anmälde Försvarsmakten till JO eftersom han ansåg att förbandet vidtog åtgärderna mot honom som en direkt följd av att han hade deltagit i debatten i sociala medier, och att det därför var en inskränkning av hans yttrandefrihet. Följande månader utreddes inläggen av Must, som kom fram till att ingen sekretessbelagd information röjts och att Gustav skulle frias från påståendet att ha skadats rikets säkerhet.
Liknande läsning:
JO-utredningen om Försvarsmaktens agerande mot Gustav utgjort en kränkning av yttrandefriheten och ett brott mot repressalieförbudet har pågått under större delen av 2019. Dagen innan julafton kom det slutliga beskedet att chefsJO friar Försvarsmakten.
Beslutet motiveras bland annat med att utredningen ”inte visar att de åtgärder som Försvarsmakten vidtagit har utgjort otillåtna repressalier.” Däremot uppmanar chefsJO Försvarsmakten att se över sina riktlinjer och myndighetens handbok om sociala medier.
För Gustav kommer beskedet som en besvikelse.
– Det är min grundlagsskyddade rättighet att delta i den offentliga debatten. Jag känner mig mer eller mindre förtalad. Att man har anklagat mig för att ha röjt sekretessbelagd information har inte fått några som helst konsekvenser. Det verkar därför okej att göra så här inom Försvarsmakten, säger han.
Ytterligare ett problem är, enligt Gustav, att det i JO:s beslut framgår att det inte ligger i JO:s uppgift att överpröva Försvarsmaktens bedömningar.
– Myndigheten är alltså i stort helt fri att besluta själv, det finns ingen möjlighet att överpröva. Det är ett demokrati- och förtroendeproblem. Anställda måste kunna lita på att myndigheten gör rätt.
I samband med Gustavs beslut fattade JO beslut även i samma fråga gällande general-majoren och tidigare arméchefen Anders Brännström. Han omplacerades i januari 2018 efter att ha gjort ett uttalande om arméns försvarsförmåga i svensk media.
Även här friar JO Försvarsmakten med motiveringen att generalmajoren, precis som andra offentligt anställda inom Försvarsmakten, har frihet att framföra sina synpunkter även om de avviker från arbetsgivarens uppfattning, men ”ett sådant agerande kan leda till att det blir omöjligt för den anställde att utföra sitt arbete på ett sätt som arbetsgivaren kan acceptera”. ChefsJO skriver vidare att ”detta inte minst bör anses gälla högt uppsatta befattningshavare”.
Officersförbundets förbundsdirektör, Peter Löfvendahl, beskriver bägge fallen som problematiska för yttrandefriheten.
– JO var ju tydlig med att anställda i Försvarsmakten har samma rättigheter som alla andra, men det finns en begränsning som är väldig svår för en enskild anställd att förstå. Försvarsmakten är väldigt duktig och medveten om sekretess, men har svårare för sådant som man faktiskt kan och får prata om.
Hur påverkar besluten yttrandefriheten för Försvarsmaktens anställda?
– Risken är stor att man som anställd inte vågar använda sin yttrandefrihet. Försvarsmakten måste ta ansvar för att utbilda och informera sina anställda om vad som gäller, säger Peter Löfvendahl.
Försvarsmaktens pressekreterare Jesper Tengroth säger att Försvarsmakten har tagit till sig av den kritik som riktas mot myndigheten. I övrigt vill han inte kommentera JO-besluten med hänvisning till att det rör enskilda medarbetare.
– Vi arbetar med att uppdatera handboken i sociala medier och det arbetet har pågått även innan JO-beslutet, säger han.
När den kommer vara klar är ännu inte fastställt.
Vad får JO:s beslut för konsekvenser för myndighetens personal?
– Meddelarfriheten och yttrandefriheten gäller för alla, men det gäller att tänka efter före. Känner man sig osäker kan man alltid fråga en kollega eller en chef, men handboken är tänkt att hjälpa till med just frågor som dessa, säger Jesper Tengroth.
