Senast publicerat
Senast publicerat:

Skolchefen: »Kommande materielprojekt kräver mer personal«

Sjöstridsskolan deltar i de marina materielprojekt som Försvarets materielverk driver. Men det är svårt att bemanna projekten och enligt skolchef Jonas Källestedt kommer det inom några år att behövas dubbelt så mycket personal som i dag.

Linda Sundgren
Andreas Blomlöf
Jonas Källestedt, skolchef.

Genom marinens provturskommando och amfibieutvecklingsavdelningen deltar personal vid Sjöstridsskolan i produktionen av marin materiel. Det handlar om alltifrån mindre uppgraderingar av mjukvara till halvtidsmodifiering av större plattformar och utveckling av nya fartyg. Men att upprätthålla bemanningen inom materielprojekten är svårt. För tillfället pågår ett tiotal materielprojekt av olika dignitet där personal från Sjöstridsskolan deltar. Men att fortsätta stödja som man gör i dag när de stora materielprojekten drar igång, däribland framtagandet av nya korvetter och bygget av ubåt A26, är inte möjligt med nuvarande bemanning. Det säger Sjöstridsskolans skolchef, kommendör Jonas Källestedt. 

– I dag har vi knappt tio personer i materielprojekten men vi kommer behöva minst dubbelt så många om vi ska klara våra uppgifter framöver. Alternativt får vi se över organisationen och förändra vårt sätt att arbeta i marinen. Vi genomför projekten i nära samarbete med Försvarets materielverk, industrin och Marinstaben och har vi inte tillräckligt med personal behöver ansvarsfördelningen mellan myndigheter, ledningsnivåer och förband ses över. 

» Det handlar om tillit och vi får inte låta brister i personlig utrustning bli till droppar som urholkar stenen. «

Även tillgången till materiel i marinen är begränsad. Ett materielområde som Jonas Källestedt framhåller som särskilt känsligt är personlig utrustning. Att det exempelvis saknas mössmärken till de specialistofficerare som utexamineras eller råder brist på artiklar i små storlekar, kan påverka förtroendet för såväl Försvarsmakten som Sjöstridsskolan och förbanden, säger han. 

– Det handlar om tillit och vi får inte låta brister i personlig utrustning bli till droppar som urholkar stenen. Vi chefer måste vara tydliga i vår kommunikation och förklara varför det är brist på vissa områden. Sedan måste vi på Sjöstridsskolan också vara tydliga med vårt behov av personlig utrustning och materiel gentemot Försvarsmakten. 

När det gäller personalsituationen och infrastrukturen på Sjöstridsskolan som helhet är läget ansträngt. Nästa år ökar trycket ytterligare genom den omfattande ökningen av elever som är planerad. 

– Redan i januari kommer vi inom värnpliktsutbildningen gå från 6 till 9 plutoner och senare under 2023 behöver vi med nuvarande måltal organisera upp i 12 till 13 plutonslag. Fördubblat antal värnpliktiga kommer kräva säkerställande av alltifrån förläggningsplatser och transporter till förnödenheter, klassrum och instruktörer. Hur det ska hanteras fullt ut är inte klart, men det jobbas febrilt med att försöka hitta lösningar på allt vi identifierat som brister. Om vi inte lyckas lösa detta kommer vi ytterst bli tvungna att säga nej till elever, men som jag brukar säga: Det kan ju gå bra också. 

Liknande läsning:

FAKTA

Pågående projekt vid Provturskommando marinen och Amfibieutvecklingsavdelningen, Sjöstridsskolan 

  • Halvtidsmodernisering av korvetterna Gävle och Sundsvall. Sjöprover och
    verifiering av system.
  • Skeppstekniska åtgärder korvetter typ Visby. För tillfället ett fartyg vid varv,
    ett nyligen levererat till förband.
  • Produktdefinitionsfas Amfibiebataljon 2030.
  • Förbandssättning av moderniserad
    stridsbåt med vapenstation.
  • Leveransfas inledd för nytt signalspaningsfartyg Artemis. Anpassning av
    förmåga och utbildning av besättningar.
  • Systemmålsättningsarbete sjörörlig
    logistik och nya arbetsbåtar.
  • Systemmålsättningsarbete halvtidsmodernisering av röjdykarfartyg Spårö.
  • Systemmålsättningsarbete halvtidsmodernisering av korvett Visby, inklusive
    luftvärnsrobotförmåga.
  • Systemmålsättningsarbete nytt ytstridsfartyg, nästa generation korvetter.
  • Planering av prover och verifiering av ny lätt torped, Tp 47.
  • Planering av prover och verifiering av nytt sjöminsystem, MS 2.

Källa: Sjöstridsskolan 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    På Veterandagen den 29 maj hedrades alla som genomfört internationella insatser i rikets tjänst. På årets veterandag uppmärksammades särskilt utlandsveteraner som kom hem från insats för 25 år sedan, bland annat Kosovoinsatserna KS03 och KS04 samt många enskilda insatser runt om i världen.

    Josefine Owetz
    ÖB Michael Claesson, prins Carl Philip, kung Carl Gustaf, Veteranförbundets ordförande Mats Ström, talman Andreas Norlén (M), statsminister Ulf Kristersson (M) och försvarsminister Pål Jonson (M) deltog i kransnedläggning under Veterandagen på Gärdet i Stockholm.

    Foto: Pontus Lundahl/TT

    Veterandagen firas för att hedra och uppmärksamma alla som tjänstgjort eller tjänstgör i fredsfrämjande insatser. Statsceremonin med kransnedläggning, hederstal och medaljering ägde rum vid Sveriges nationella veteranmonument, Restare, i Stockholm.

    Vid ceremonin delades myndighetens utmärkelser och medaljer för förtjänstfulla insatser ut. Tal hölls av riksdagens talman Andreas Norlén (M), statsminister Ulf Kristersson (M), utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M), överbefälhavare Michael Claesson och fältprost Jenny Ahlén.

    På årets veterandag uppmärksammades särskilt de veteraner som kom hem från insatser för 25 år sedan. Det gäller bland annat Kosovoinsatserna KS03 och KS04 samt många enskilda insatser som exempelvis observatörsinsatser, katastrofhjälp och övriga typer av insatser i Afrika, Asien, Europa, Nordamerika och Sydamerika.

    – I dag tänker vi särskilt på de veteraner som kom hem för 25 år sedan. De flesta tjänstgjorde i Kosovo – i KS03 och KS04. Ni upprätthöll freden och skyddade liv när våld och krig den gången drog över Europa. Vi hedrar också alla er som återvände från andra länder för ett kvarts sekel sedan. Totalt exakt 2 048 personer – från Sierra Leone till Kuwait, sa statsminister Ulf Kristersson i sitt tal.

    I år uppmärksammades också för första gången alla som har deltagit i Natos insatser under förra året.

    En internationell insats kan följa med en människa långt efter att missionen formellt är avslutad.

    En som tjänstgjorde i KS03 är överbefälhavare Michael Claesson, något han talade om i sitt tal:

    – För mig är det här personligt. Jag tjänstgjorde själv i kontingenten KS03, min första utlandsinsats. Och jag har också en aning om den verklighet vi tillsammans mötte. Om utmaningarna, om ansvaret och om kamratskapen, men också hur en internationell insats kan följa med en människa långt efter att missionen formellt är avslutad. Ni gjorde skillnad då och er insats har inte förlorat sin betydelse. Tvärtom, den har blivit lättare att förstå för återigen pågår krig i Europa. Kriget i Ukraina har förändrat vår tid, sa överbefälhavare Michael Claesson. 

    Inför Veterandagen publicerades ett nytt avsnitt av Försvarsmaktens program ”Studio utlandstjänst” med programledare Per Wallin.  ”I programmet beger vi oss till Arvidsjaur och följer K4:s förberedelser inför insatsen Interflex, där svenska instruktörer utbildar ukrainska soldater för strid. Det är en av insatserna i utbildningsstödet till Ukraina som idag inte inkluderas i avtalet för utlandsveteraner. I studion lyfts processen framåt i ett samtal om hur veteranbegreppet kan vidgas och ge stöd och erkänsla till fler som varit ute på insats”, står det i beskrivningen av avsnittet.

    På veterandagsområdet utanför Sjöhistoriska museet genomfördes under dagen seminarier och föreläsningar om utlandsveteraner. Utöver det statsceremoniella högtidlighållandet av Veterandagen genomfördes även lokala ceremonier på en rad olika orter i landet.

    Fakta

    Årets medaljörer

    På Veterandagen den 29 maj delade H.M. Konungen ut ett antal av Försvarsmaktens medaljer till personer som gjort särskilt förtjänstfulla insatser i tjänsten. I år delades även Försvarsmaktens nya medalj ”För Försvarsmakten” ut för första gången.

    Försvarsmaktens medalj för Försvarsmakten i guld:

    Överste Serhii Harbarenko (Ukraina)

    Tilldelas medaljen för mycket förtjänstfulla insatser inom det fördjupade samarbetet mellan Ukraina och Sverige. Hans arbete har haft stor betydelse för utvecklingen av det bilaterala försvarssamarbetet.

    Försvarsmakens medalj för Försvarsmakten i silver

    Överste Lars Karlsson

    Uppmärksammas för sina insatser som chef för Norra Militärregionen sedan 2021. Genom tydligt ledarskap har han stärkt förbandens krigsduglighet och förmåga, samt fördjupat det nordiska samarbetet mellan Sverige, Finland och Norge — särskilt i rollen som regional chef i en tid av växande Natointegration.

    Kapten Jonathan Larsson, fanjunkare Viktor Hansson, översergeant Anton Serler

    Tilldelas medaljen för sina avgörande insatser under räddningsarbetet i det jordbävningsdrabbade Turkiet 2023. Som ledningsgrupp för den svenska kontingenten togde beslut som direkt möjliggjorde livräddande åtgärder för fem turkiska överlevande samt en svensk räddningsarbetare. Arbetet genomfördes under svåra och riskfyllda förhållanden i en katastrofzon.

    Kadett David Nilsson

    Tilldelas medaljen för sin insats i Turkiet 2023, där han bildade ekipage med hunden FM Nike. De visade de turkiska räddningsarbetarna till en position där de kunde lokalisera två överlevande i rasmassorna. Genom skickligt arbete under extremt svåra omständigheter skapade ekipaget förutsättningar för att rädda liv.

    Försvarsmaktens medalj för sårad i strid i silver:

    Fanjunkare Henrik Nestow

    Tilldelas medaljen med anledning av skador han ådrog sig under strider i Afghanistan 2011.

    Försvarsmaktens medalj för internationella insatser med spänne och krans

    Fanjunkare Henrik Blom

    Uppmärksammas för sina insatser i Mali 2018. Under en granatattack mot flygplatsen i Timbuktu bidrog han till att snabbt få svensk personal i säkerhet genom att hämta vapen, organisera eldställningar och leda personalen till skydd. Hans agerande minimerade risken för skador på svensk styrka.

    Källa: Försvarsmakten

    Ur arkivet: