Att diskussionen och debatten kring flygvapenpiloternas löner fortsätter är bra. Det kan inte riktas nog med ljus på frågan, givet att ytterligare piloter sökt tjänstledigt, vilket bland annat SR Ekot rapporterade om den 13 november.
Jag kan hålla med flygvapenchefen i delar av hans resonemang:
Det är helt riktigt att Officersförbundet ställt sig bakom de åtgärder som det beslutats om, att arbetet fortsätter inom det som kallas ”Utvecklingsgrupp Behålla” och att det är vi i Officersförbundet som är avtalstecknande part.
Däremot delar jag inte hans uppfattning om att Försvarspiloternas intresseorganisation (FPI) skapar förväntningar genom sina analyser och sin kommunikation. Tvärtom så tycker jag det är bra att de är aktiva. Lejonparten av flygvapnets piloter är nämligen medlemmar i FPI (som är en kårsektion inom Officersförbundet) och därmed vet de bäst vad deras medlemmar efterfrågar i form av löner och villkor.
» Problemet är inte att FPI kommer med analyser och förslag. Problemet är att arbetsgivaren inte agerar tillräckligt snabbt och kraftfullt «
Och en sak står klar – FPI:s medlemmar är inte tillräckligt nöjda med de beslut som fattats av Arbetsgivarverket (återlagd pensionsålder) och de satsningar som Försvarsmakten hittills beslutat om. Vi i Officersförbundet kommer även fortsättningsvis att vara en konstruktiv part i arbetet med att finna en lösning.
Konkreta förslag finns att hämta hos bland annat FPI. Om alla deras förslag kommer bli verklighet är en förhandlingsfråga – mellan oss och Försvarsmakten. Men problemet är inte att FPI kommer med analyser och förslag. Problemet är att arbetsgivaren inte agerar tillräckligt snabbt och kraftfullt.
Försvarsmakten måste göra mer för att de tjänstlediga piloterna ska komma tillbaka och ytterligare individer inte ska gå på tjänstledighet. Ytterst handlar det här om att Försvarsmaktens operativa förmåga kan nedgå om inte arbetsgivaren agerar snabbt och kraftfullt.
