Ökade satsningar på luftförsvaret – men det ansträngda personalläget begränsar tillväxten

Försvarsmaktsledningen vill se en utökning av luftförsvaret medan införandet av ytterligare två armébrigader föreslås senareläggas. Det framgår av ÖB:s militära råd till regeringen. Resurserna behöver koncentreras i en situation där ett ansträngt personalläge utgör en begränsande faktor för tillväxten.

ÖB:s militära råd föreslår justeringar av tidigare fattade försvarsbeslut för att öka Sveriges integrering i Nato, bland annat med en utbyggnad av luftförsvaret inom samtliga försvarsgrenar.

Måndagen den 6 november överlämnades ÖB:s militära råd till regeringen. Med hänvisning till det förändrade säkerhetspolitiska läget med kriget i Ukraina, hotet från Ryssland och Sveriges ansökan till Nato föreslås justeringar av tidigare fattade försvarsbeslut. I stora drag handlar det om att öka Sveriges integrering i Nato med bland annat en utbyggnad av luftförsvaret inom samtliga försvarsgrenar.

– I den värld vi lever i handlar mycket om Ryssland som dimensionerande hot. På kort sikt binder Ryssland upp sina markstridsförband i Ukraina, men deras flygvapen är till stora delar nästan helt intakt. Vår roll i Nato blir initialt att bidra till försvarsalliansens luft- och robotförsvar och det är en av utgångspunkterna som vårt råd till regeringen är kopplat till, säger överbefälhavare Micael Bydén till Officerstidningen. 

Två brigader föreslås prioriteras för att tidigt kunna delta i Natos markoperationer. Däremot vill ÖB att den reducerade infanteribrigad som enligt tidigare försvarsbeslut skulle vara på plats 2030, senareläggs till 2035. Det gäller även den beslutade mekaniserade brigaden.

» Vår roll i Nato blir initialt att bidra till försvarsalliansens luft- och robotförsvar och det är en av utgångspunkterna som vårt råd till regeringen är kopplat till. «

– Det här är vårt förslag för att snabbare få fram två brigader med hög tillgänglighet med stående personal. Vi ser att vi inte kommer kunna driva fram alla fyra brigader parallellt. Vi avråder också regeringen från att besluta om nya organisationsenheter eftersom det är mycket resurskrävande, säger Micael Bydén.

Enligt underlaget till regeringen är det ansträngda personalläget en begränsande faktor för tillväxten. Redan existerande personalutmaningar har spätts på till följd av omvärldsutvecklingen och till det kommer ett ökat behov av bemanning i Nato när Sverige väl blir medlem i försvarsalliansen.

– Vi har tydligt signalerat detta till politiken. Det som tyngt oss är beredskap, operationer, planeringen inför Natomedlemskapet och stödet till Ukraina. Det bidrar till att vi inte kommer kunna nå alla mål i försvarsbeslut 20. Vi måste prioritera, säger Micael Bydén och fortsätter.

– När man läser vårt underlag till regeringen kanske man får intrycket att vi inte prioriterar personalen, men det gör vi. Efter dagordern i april förra året har vi gjort satsningar i ralsen, höjt lägstalöner och löner för GSS och officerare och mer därtill. Nu pågår nya förhandlingar och våra företrädare har fått rejält förhandlingsutrymme, så det kommer mer.

» Vi räknar med att Sverige är medlemmar i Nato till nästa försvarsbeslut. Men om det skulle dröja flera år snarare än månader innan vi blir medlemmar är det fler än vi som kommer få problem. «

Enligt Micael Bydén är såväl behållarperspektivet som rekryteringsarbetet avgörande för att organisationen ska kunna växa.

 – Vi föreslår att antalet värnpliktiga ökar till 10 000 år 2030, vilket är viktigt ur ett personalförsörjningsperspektiv. Det skulle öka vår rekryteringsbas och bidra till att fylla våra krigsförband, säger han.

Förstärkningen av luftförsvarsförmågan föreslås ske genom bland annat arméns integrering i luftförsvaret och en ökad verkan mot ballistiska robotar. Anskaffningen av de fyra ytstridsfartygen i Luleåklass med leverans från 2030 kommer även de att bidra till luftförsvarsförmågan och ska kunna ingå i Natos integrerade luft- och robotförsvar. 

Flygförbanden föreslås bland annat tillföras ny teknik för skydd mot obemannade farkoster och ytterligare infrastruktur för tillfällig basering/gruppering i övre Norrland ska tillföras. I underlaget till regeringen betonas behovet av att göra Försvarsmaktens förmågor tillgängliga här och nu och att försvaret av Sverige vidgas från ett nationellt till ett kollektivt fokus.

Utgångspunkten i underlaget till regeringen är att Sverige blir medlemmar i Nato inom en snar framtid.

– Vi räknar med att Sverige är medlemmar i Nato till nästa försvarsbeslut. Men om det skulle dröja flera år snarare än månader innan vi blir medlemmar är det fler än vi som kommer få problem, säger Micael Bydén. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
”Försvarsmaktens tillväxtskede innebär ett stort behov av ökade elevvolymer på Försvarsmaktens skolor och utbildningar. I dag studerar totalt 420 kadetter på Officersprogrammets tre årskullar. År 2025 är målsättningen att antalet ska vara uppe i 685 studenter. För att klara dessa volymer behöver Försvarshögskolan, FHS, anställa fler militära lärare. Men av de 22 lärartjänster som skolan utlyste inför höstens terminsstart på OP har bara ett fåtal blivit tillsatta.”
Ur Officerstidningen nr 1, 2020.

FAKTA

Då:

En stor lärarbrist på Officersprogrammet. Av de 22 lediga tjänsterna som utlysts tillsattes bara sju. En ohållbar situation där personalen på Försvarshögskolan gick på knäna och där målsättningen att ha 685 kadetter på Officersprogrammet år 2025 såg ut att gå om intet.

Nu:

Fyra år senare ser situationen betydligt ljusare ut.  Tack vare att man tagit hjälp av OF 3:or och OF 4:or som tagit examen från Högre officersprogrammet och dels skapat ett samarbete mellan civila akademiska lärare och officerare finns
i dag bara en-två vakanta tjänster på Officersprogrammet och man har nästan nått målet att ha 685 kadetter år 2025.

I nummer 1 2020 skrev Officerstidningen om lärarbristen på Officersprogrammet, OP. En lärarbrist som i sig innebar en begränsande faktor för Försvarsmaktens tillväxt. 

– Nu går personalen på knäna, men löser ändå uppgiften och utbildningen genomförs, sa Johan Brorson, programchef för OP, och beskrev situationen som ohållbar i längden. 

En följd av lärarbristen var att kadetterna drabbades, bland annat genom att lärarna inte klarade av tidskraven för att rätta genomförda prov. Det fanns också risk för att man skulle tvingas stryka vissa utbildningar inom uppdragsutbildningarna och att lärarbristen därmed inte bara skulle gå ut över Officersprogrammet. I dag, fyra år senare, är situationen helt annorlunda. 

– Efter sommaren har vi fått ett bra tillskott av militära lärare och som det är nu har Försvarshögskolan en, kanske två vakanta platser, säger Stefan Smedman, programansvarig på Officersprogrammet. 

» Varje år tar FHS kontakt med dem som tar examen från Högre officersprogrammet och frågar om någon vill vara kvar en tid som lärare. «

Redan ett år efter det att Officerstidningen publicerat artikeln om lärarbristen började saker och ting falla på plats. Lösningen stavas en lika stor dos kreativitet, som god vilja och bra problemlösningsförmåga samt en tät dialog mellan Försvarsmakten och Försvarshögskolan, FHS.

– Varje år tar FHS kontakt med dem som tar examen från Högre officersprogrammet och frågar om någon vill vara kvar en tid som lärare, säger Stefan Smedman. 

Han beskriver det faktum att en överstelöjtnant/kommendörkapten eller en major/örlogskapten jobbar kvar som militär lärare som en win-win. Dels får OP skickliga och engagerade lärare, dels blir det en kompetenshöjning för de nyutexaminerade officerarna.   

En annan åtgärd för att lösa situationen på Försvarshögskolan har varit att låta den militära professionen och de civila akademikerna arbeta närmare varandra. Det var en lösning som 2020 ansågs vara kontroversiell.

– Då är risken att kopplingen till den militära professionen minskar, befarade Johan Brorson. 

Stefan Smedman håller inte med. 

– Det har visat sig vara en bra mix. Då kan vi officerare stå för professionen och de civila lärarna stå för den fördjupade kunskapen inom respektive ämnesområde, säger han. 

 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
I augusti var det akut brist på personlig utrustning i Försvarsmakten. Situationen har blivit bättre under hösten, berättar logistikchef brigadgeneral Claes Isoz, bland annat genom snabbanskaffning av vissa persedlar och nyinkomna leveranser till centrallagret.
I ett direktiv som gick ut i slutet av augusti uppmanades anställda att lämna in kängor, regnställ, skalplagg och termosar för att inryckande värnpliktiga och officersaspiranter skulle kunna utrustas.

I slutet av augusti gick ett direktiv ut i Försvarsmakten där anställda uppmanades att återlämna viss personlig utrustning inför kommande inryckningstillfällen. Detta eftersom det var akut brist på bland annat kängor, regn- och skalplagg på vissa förband, något som Officerstidningen tidigare har rapporterat om.

En rad olika åtgärder har därefter genomförts. Utöver uppmaningen till anställda, har också utrustning omfördelats mellan förbanden för att tillgodose behoven hos inryckande värnpliktiga och officersaspiranter.

I dag, två månader senare, har tillgången på personlig utrustning förbättrats, enligt brigadgeneral Claes Isoz, Försvarsmaktens logistikchef. Exempelvis har 10.000 regnställ från Helly Hansen och 10.000 par kängor av modellen 5.11 A/T 8 köpts in, något som försvarsdebattören Taktisk har skrivit om.

» Försvarsmakten har genomfört snabbanskaffning av civila regnställ och kängor som nu finns levererade. «

– Försvarsmakten har genomfört snabbanskaffning av civila regnställ och kängor som nu finns levererade till Försvarsmaktens centrallager och det kan börja beställas därifrån inom kort. Snabbanskaffning av vinterkängor pågår nu, säger Claes Isoz. 

Claes Isoz, Försvarsmaktens logistikchef. Foto: FM.

Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle egentligen ha kommit till förbanden innan midsommar i år, men leveransen uteblev. Det berodde på att det behövdes ytterligare förberedelser för att tillse att förbanden skulle kunna ta hand om kroppsskydden vad gäller förvaring, underhåll och användning, berättade Claes Isoz för Officerstidningen i början av september.

 Vad gäller kroppsskydd 23 D har det genomförts instruktörsutbildning i början av oktober och dessa kroppsskydd finns nu tillgängliga att beställa från Försvarsmaktens centrallager för alla som har kroppsskydd på sina utrustningskort för sin befattning.

Han berättar att det fortsatt under en övergångsperiod kommer att vara brist på en del persedlar på förråden, men att flera centrala beställningar har gjorts och att en rad leveranser är planerade de närmaste månaderna.

» 89.000 baskrar är levererade, likaså 90.000 brynjor med lång ärm. «

– Leverans av 150.000 termosar kommer att ske från slutet av november till början av december. 89.000 baskrar är levererade, likaså 90.000 brynjor med lång ärm. Vi har också fått 10.000 sovsäckar. 42.000 trosor, hälften vardera av långa respektive korta ben, har levererats, säger logistikchef Claes Isoz. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
I början av juni hölls ett tre dagar långt seminarium på Försvarshögskolan i Stockholm där ukrainska officerare delade med sig av sina erfarenheter från det ryska anfallskriget till ett 50-tal svenska officerare. En av dem som deltog var kommendör Per Edling, chef för Operationsledningens planeringsavdelning på Högkvarteret.
Kommendör Per Edling, chef för Operationsledningens planeringsavdelning på Högkvarteret deltog i juni på ett tre dagars seminarium i Stockholm med inbjudna ukrainska officerare

Skolchefen för Ukrainas försvarshögskola hade bjudits in tillsammans med 14 av landets officerare för att dela med sig av sina erfarenheter av kriget. Vad berättade de om?

– Det handlade om allt från försvarsplanering och hur man övar till materielanskaffning och hur befolkningen hålls underrättad om vad som sker. De beskrev också hur Ukraina hanterar informationskrigföringen mot Ryssland. Att president Zelenskyj dyker upp överallt är ingen slump utan en noga uttänkt strategi. 

Framkom det något som du kan ha nytta av i din tjänsteutövning? 

– Eftersom jag håller på med försvarsplanering var den mest intressanta frågan för mig om det går att göra en försvarsplanering som håller i praktiken. Och det tycker de att det gör så länge man är realistisk och inte överskattar den egna förmågan. Vi som lyssnade fick också bekräftat att det vi har lärt oss under alla år i Försvarsmakten faktiskt stämmer och att vi gör mycket rätt. 

» Vi som lyssnade fick också bekräftat att det vi har lärt oss under alla år i Försvarsmakten faktiskt stämmer och att vi gör mycket rätt.  «

Har du omvärderat något i ditt arbete utifrån det som de ukrainska officerarna berättade? 

– Jag har levt i tron att man kan ta större hänsyn till den egna befolkningen i krig än vad de menade är möjligt. De försöker evakuera civilbefolkningen i god tid när fronten närmar sig, men alla vill inte ge sig av och de som väljer att stanna går inte att skydda fullt ut i alla lägen. Jag hoppas att vi ska kunna ta större hänsyn till civilbefolkningen i en krigssituation än vad de kan göra; det är väldigt otäckt att behöva välja bort skyddet av civila. Samtidigt förstår jag att man kan komma till en punkt där man behöver göra militära överväganden. Det här är en större utmaning i vår försvarsplanering än vad jag har förstått tidigare. 

Ett syfte med seminariet var att få en bättre förståelse för Ryssland som militär fiende. Tycker du att det målet uppnåddes? 

– Ja, jag har fått en djupare förståelse för vad som sker med ett samhälle när det blir utsatt för den här typen av våld. Ryssarna har bland annat riktat in sig på den civila sjukvården och ukrainarna visade ett foto på en gravid kvinna som flyr genom ett trapphus, inte bara för att rädda sitt eget liv utan också för sitt ofödda barn. Vi resonerade en del kring hur den ryska krigsmakten riktar in sig på mjuka mål och hur det går emot alla principer om krigets lagar. Bilderna från kriget som vi fick se var betydligt mer detaljerade och närgångna än dem vi vanligtvis ser i medierna och den ryska hänsynslösheten blev ännu tydligare under de här dagarna. Allting blir väldigt konkret när man sitter där och lyssnar till deras erfarenheter och får se bilder av vad den ryska militären åstadkommer. 

» Bilderna från kriget som vi fick se var betydligt mer detaljerade och närgångna än dem vi vanligtvis ser i medierna och den ryska hänsynslösheten blev ännu tydligare under de här dagarna. «

Vad tror du att Försvarsmakten som organisation kan dra för lärdom av det som nu sker i Ukraina? 

– Något som stora delar av Försvarsmakten funderar över är hur vi ska kunna göra upphandlingsförfarandet snabbare och få fram mer materiel på så kort tid som möjligt. Ukrainarna är otroligt duktiga på det här och har förenklat sina anskaffningsprocesser, och det behöver vi också göra. Vi behöver också utveckla metoder för att snabbt kunna ersätta förband som drabbas av stora förluster. Ukraina tar emot mängder av materiel från olika länder och de är extremt skickliga på att snabbt integrera nya system. Det är något vi behöver fundera på hur vi ska hantera. 

Kunde ni dela med er av något till de ukrainska officerarna?

– Seminariet var inte upplagt på det sättet, men i pauserna fick vi tid att prata om annat. Exempelvis berättade jag för dem att två av mina tre döttrar har ukrainska klasskamrater i skolan och att en flicka från Ukraina varit hemma hos oss och lekt. Jag tror att de uppskattade att höra detta och att det var skönt för dem att få med sig den sortens vetskap hem.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Observera att du även behöver klicka på godkänningslänken i det bekräftelsemeddelande som kommer att skickas till din e-postadress för att slutföra prenumerationen. Vänligen kontrollera din skräppostmapp om du inte har mottagit bekräftelsemeddelandet efter att ha registrerat dig.