Modern teknik skapar nya stridsmiljöer 

Med artificiell intelligens och drönare kan information om vad som händer bakom fiendens linje bli mer lättillgänglig. Men vad händer den dagen en maskin ska fatta beslut om att döda en människa? Eller när en bestyckad drönare attackerar ett kärnkraftverk? Teknikutvecklingen kan leda till stora förändringar inom en relativt snar framtid.

De drönare som Azerbajdzan köpt in från Turkiet fick en avgörande roll för Azerbajdzans seger över Armenien i kriget om Nargorno- Karabach år 2020. I jämförelse med konventionella stridsflyg är drönare relativt billiga att anskaffa. Foto: TT

Det ligger något i luften när de gäller teknik och karaktären av modern krigföring under 2000-talet. Den centrala frågan är vad dagens nya teknik i krigföring innebär. Det är ett viktigt ämne för försvarsmakter runt om i världen och som alla funderar kring, från London till Washington och Moskva. I många avseenden genomgår modern krigföring en stor förändring som bygger på den snabba utvecklingen av ny teknik för militära ändamål. Teknikutvecklingen går utöver vår kunskap och begreppsutveckling. Nagono-Karabachkriget 2020 visade ett ögonblick av framtiden när det gäller vägen framåt. Jag återkommer till det längre fram i texten. I en ny studie har jag tittat på hur framtidens krigföring kan se ut ur ett svenskt perspektiv under perioden 2020-2045. Studien fokuserar på moderna krigföringstrender som exempelvis artificiell intelligens (AI), drönare och nästa generations stridsvapen på slagfälten och betydelsen av den nya krigsmiljön för Sverige. Men det här är inte första gången ny teknik påverkar krigskunskap eller det vi i dag kallar krigsvetenskap. I boken The future of war in its technical economic and political relations’ som publicerades 1898, varnade den välkända författaren Jan Bloch för vad den tidens tekniska innovationer kunde föra med sig. Tyvärr var det få inom den brittiska armén som hörsammade honom. Det är sorgligt att säga, men när Bloch höll en föreläsning för brittiska officerare i Rusi (Royal United Services Institute), skrattade åhörarna åt hans idéer. Bloch föreslog att modern eldkraft i form av kulspruta, gevär och kulor skulle skapa döda zoner för infanteri och andra enheter. Men tanken att framtidens slagfält skulle domineras av teknik istället för människor var för mycket för många brittiska officerare som trodde att män, energi, vilja och en bra bajonett räckte för att vinna.

» Utvecklingen inom AI går snabbt och inte så långt från nu kommer det att finnas stor kapacitet när det gäller obemannade farkoster, som till exempel bestyckade drönare. «

Det fanns en liten grupp officerare med erfarenhet från boerkriget i Sydafrika som höll med Bloch om hans idéer, men de var en minoritet. Nära en miljon medlemmar av den brittiska försvarsmakten stupade mellan 1914 och 1918. För Storbritannien var det en katastrof som påverkade samhället på djupet. Intressant nog kämpade de med samma problem som vi har i dag med att lägga pusslet med de nya teknikerna. Som den gamla sanningen som den kinesiska generalen Sun Zi pratade om på 500-talet före Kristus: När man slutar tänka på krig och inte förstår parametrarna för krigföring, följer katastrof.  

Så vilken roll kommer artificiell intelligens, AI, att spela i den framtida krigsmiljön? Utvecklingen inom AI går snabbt och inte så långt från nu kommer det att finnas stor kapacitet när det gäller obemannade farkoster, som till exempel bestyckade drönare. Vad innebär det? En maskin kommer att fatta ett beslut om att döda en människa. Det är att korsa Rubicon i krigföring. Maskinbaserad krigföring är nästa steg för AI, men där är vi inte ännu. För närvarande kommer AI att hjälpa till med information på slagfälten. Det innebär förstås möjligheter, men också bekymmer då för mycket information är ett stort och växande problem för militära chefer på alla nivåer – taktiska, operativa och strategiska. 

AI har en kraftfull förmåga att hantera komplex information under påfrestande förhållanden. Det kommer att vara en ”Force Multiplier” för Försvarsmakten när de möter fienden. Att kunna plocka ut och visa vad som är viktigast med hjälp av AI kan vara till stor nytta för det högre militära ledarskapet med ökad effektivitet och förbättrade beslutsprocesser som följd. I det första steget av AI:s utveckling kommer alltså informationshanteringsförmågor. Det är rimligt att anta att de kommer ha samma effekt som flygplanen Awacs (Airborne warning and control) hade för luftstrid under Gulfkriget 1991. Awac visade hur luftbaserad stridshanteringsförmåga kan öka kraften av stridsplan under operativa förhållanden. Den tillåter ett flygvapen att utnyttja stridsflygplan för bästa effekt eftersom det hanterar luftrummet och väljer resurser för mål i luftstrid. Ett välkänt exempel är ett marint Awacs-flygplan som skickade en varning till två F/A-18 Hornet stridsflygplan på väg till ett markmål på två irakiska MiG-21 på 24 kilometers avstånd. De amerikanska piloterna bytte lugnt radarsystem till luft-till-luft från luft-till-mark, sköt ner båda MiG-21 mindre än en minut efter varningen och fortsatte sedan uppdraget att träffa ett markmål. Awacs kommer precis som AI att i framtiden ge bättre situation awareness på slagfältet, en typ av fördel som på samma sätt som bättre vapen, träning eller doktrin påverkar utgången av en konflikt. I framtiden kan det bli otänkbart för en militär chef att genomföra en operation utan AI-stöd. 

» Frågan är hur vi snabbt ska kunna agera om 200 drönare går till anfall mot en stad och attackerar olika mål som kraftverk, bensinmackar, kollektivtrafik och civila? «

Drönare påverkar dagens moderna slagfält på flera sätt. De kan genomföra luft-till-mark-operationer (varje drönare kan kontrollera luftrummet i 24 timmar) och i USA utvecklar de luft-till-luft-förmågor med drönare och Sidewinder-robotar. Under Nagorno-Karabach-kriget spelade drönare från Turkiet en avgörande roll för Azerbajdzjans seger över Armenien. Det intressanta var att de turkiska drönarna som köptes i juni 2020 fick stor effekt bara tre månader senare i kriget. Drönare kostar inte så mycket i dag jämfört med fjärde eller femte generationens flygplan. Exempelvis kostar stridsplanen F-35 cirka 80 miljoner dollar. En Predator-drönare kostar endast 15 miljoner och en TB2 Bayraktar-drönare från Turkiet kostar endast en till två miljoner dollar. Polen köpte nyligen 24 stycken turkiska drönare. Men vad innebär tillkomsten av drönare för den svenska försvarsmakten? Armén har brist på artilleri. Drönare (varje beväpnad med fyra robotar) kan fylla den luckan med kort varsel. Det skulle öka flexibilitet markant med mycket extra makt och eldkraft för en brigad. I dag finns det även drönare i form av ytfartyg och utbåtar. Det kan frigöra resurser i andra delar av Försvarsmakten och tillåta flygvapnet att koncentrera sig på andra uppdrag. Det finns också en stor nytta med drönare inom flygvapnet. Tänk dig exempelvis en drönare som ”Loyal Wingman” som arbetar tillsammans med Jas Gripen. En eller två drönare som samordnas med ett stridsflygplan kan öka kraften betydligt. I framtiden kan det bli möjligt för drönare att genomföra ett anfall mot en stad eller känsliga anläggningar. Frågan är hur vi snabbt ska kunna agera om 200 drönare går till anfall mot en stad och attackerar olika mål som kraftverk, bensinmackar, kollektivtrafik och civila? Drönare finns i olika storlekar, från nano till mindre flygplan och flygplan i jättestorlek som Global Hawk i USA. Sverige har i dagsläget inga stridsdrönare men det är viktigt att analysera vilka konsekvenser drönare kan få vid en eventuell konflikt. 

När det gäller nästa generations stridsvapen finns det flera faktorer som kommer att ha stor effekt på framtidens slagfält. Den första är moderna kroppsskydd som kan stoppa dagens 7.62 x 39 millimeter ryska kula som vi har sett i Afghanistan. Den andra är den gamla Nato-kulan 5.56 x 45 millimeter som kämpar mot modern krigföring, vilket vi också har sett i Afghanistan men även i Irak. Sammantaget kommer balansen mellan defensiv (kroppsskydd) och offensiva tekniker (gamla kulor) att ge en bromseffekt på slagfältet. Det kommer att bli väldigt svårt för en ung officer att hantera detta utan nya idéer och teknologi. 

I USA utvecklas en ny typ av ammunition. Det är en 6.8 x 51 millimeters kula med bättre räckvidd och effekt än 5.56 millimeters kulor.  De provar tre olika typer av kulor, vilket inkluderar cased telescoped-ammunition som har potential att förändra vår förståelse av moderna militära vapenteknologier. Cased telescoped-ammunition förändrar förhållanden mellan kulor och gevär. Traditionellt ligger kulornas kraft inom kultekniken. Med cased telescoped-ammunition finns kulornas kraft inom gevärtekniken. Det betyder att en kula kan ha mer kraft och effekt. Med nästa generations teleskopteknologi, som använder en typ av brandkontrollsystem för räckvidd och mål, har USA stora fördelar över en fiende med konventionella vapentekniker. I modern tid har Sverige alltid varit i framkant av vapenteknik. Från Bofors 40 millimeters kanon som var det mest välkända och pålitliga sjövapnet under andra världskriget (även väldigt viktigt för Storbritannien under Falklandskriget 1982) till den legendariska bandkanonen och det innovativa Archer 155 millimeters artillerisystem som vi har i dag. Nu är det dags för Sverige att tänka på nästa generations vapensystem. 

» En armé, flotta eller ett flygvapen som inte inser denna nya verklighet kommer att få en taktisk och strategisk chock i nästa krig. «

Nuvarande vapensystem som AK 5C (FN FNC) bygger på teknik från 1970-talet. Det är redan 13 år sedan den modernisades mellan 2004 och 2009. Borde Sverige utveckla en egen generation nya stridsvapen? Eller bör vi köpa in oss på USA:s utvecklingsprogram eller/och samordna våra insatser med partners som Finland och kanske Norge?  USA tittar på tre olika typer av nästa generations eldhandvapensystem (både gevär och kulspruta) från Sig Sauer, Textron Systems och General Dynamics. Alla dessa system är mogna och pålitliga med innovativa kulor. Cased telescoped-kulor har till exempel 35 procent lägre vikt än mässingskulor tack vare polymerlösningar. De har också mycket mer kraft än traditionell ammunition. 

Trenderna i dagens krigföring pekar mot att en ny stridsmiljö håller på att utvecklas snabbt. En armé, flotta eller ett flygvapen som inte inser denna nya verklighet kommer att få en taktisk och strategisk chock i nästa krig. Samtidigt erbjuder de nya teknikerna ytterligare möjligheter att förbättra den offensiva-defensiva balansen mellan krigsförbanden. 

Det finns också en chans att utnyttja de okända möjligheterna till integrerad krigföring (med AI, drönare och nästa generations stridsvapen) som går utöver gränserna för gemensamma operationer till så kallade multi-domain operationer. Multi-domain operationer är ett nytt begrepp som kommer från USA. Det tar gemensamma operationer till ett annat steg eftersom det inkluderar andra områden som cyber, rymd och teknik som går över gränserna mellan mark, sjö och luft: däribland AI och drönare. Men det viktigaste för den svenska försvarsmakten är att påbörja diskussionen om vad den nya stridsmiljön kan få för konsekvenser för svensk del.

Alastair Finlan-2022
Alastair Finlan är professor i krigsvetenskap och författare och forskare vid Försvarshögskolan.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev?

Prenumerera på Officerstidningen nyhetsbrev och få de viktigaste artiklarna direkt i mejlkorgen. Nyhetsbrevet är under uppbyggnad men ange gärna din mejladress redan nu om du är intresserad.

I studien ”Veteranhälsans limbo” undersöker forskaren Jan Grimell psykisk ohälsa hos utlandsveteraner. De han möter brottas med sådant som moraliska konflikter och känslor av meningslöshet. Många känner sig också ensamma och tycker att omgivningen inte förstår dem.

Att anpassa sig till vardagen hemma efter en utlandsinsats kan vara svårt för många. Det säger forskaren Jan Grimell som i sin forskningsstudie möter veteraner som upplever sorg, saknad och brist på försteålse från omgivningen.

När psykisk ohälsa bland utlands-veteraner diskuteras görs det ofta utifrån diagnosen posttraumatisk stress, PTSD. Men dåligt mående inom den här gruppen kan handla om betydligt mer än så. Det säger forskaren Jan Grimell som genom en ny studie vill öka förståelsen för mentala hälsoproblem som kan drabba utlandsveteraner.  

– Att enbart använda PTSD som måttstock för att avgöra om någon mår bra eller dåligt är ganska trubbigt. Det finns en stor gråzon mellan dem som har PTSD och de som mår bra, men den sortens ohälsa är inte lika enkel att sätta fingret på. Det är därför jag kallar studien Veteranhälsans limbo. Det är ett tillstånd utan namn fast det ändå är ett tillstånd, säger Jan Grimell.  

Jan Grimell-2021
Jan Grimell

I studien intervjuar han ett 30-tal utlands-veteraner. De drygt 20 veteraner han pratat med hittills upplever olika typer av besvär, men vissa problem är återkommande hos flera. 

– Det är ganska vanligt med moraliska konflikter eller till och med moraliska skador som kan uppstå om man inte kunnat agera enligt vad man anser vara moraliskt rätt utifrån militär eller personlig moralkompass. Ibland kan det också röra sig om ett upplevt moraliskt svek i relation till arbetsgivaren, säger han och berättar att symtomen hos de intervjuade visar sig på olika sätt. 

» Att enbart använda PTSD som måttstock för att avgöra om någon mår bra eller dåligt är ganska trubbigt. «

– Sorg och saknad är vanligt, och en längtan efter mening i livet. Man upplever att det man gjorde under insatsen var meningsfullt, men att den känslan är svår att hitta i vardagen hemma. Aggressionsproblem förekommer också och problem med sina relationer, framför allt om man lever nära andra i en familj. 

Kartläggningar av militärers hälsa brukar visa att folk i Försvarsmakten är friskare än befolkningen som helhet. Jan Grimell tror att det är en sanning med flera bottnar.  

– Militärer är friska, starka och dugliga, inte tu tal om den saken. Å andra sidan finns en tendens att inte riktigt tala om hur man egentligen mår. Det finns en styrkekultur inom försvaret och en uppfattning att man måste bita ihop. Många är också försiktiga med att dela med sig av sitt mående, både till arbetsgivaren och privat. Detta i kombination med att det saknas språk för måendets olika faser annat än ptsd gör att det kan vara svårt att prata om sitt mående.  

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Återigen misslyckas Försvarsmakten med att redovisa en komplett arbetsskaderapport, på grund av brister i system Prio. Därmed saknas förutsättningar att leva upp till kravet om systematiskt arbetsmiljöarbete. Det skriver Försvarsmedicincentrum i årets arbetsskaderapport.

Sedan arbetsskaderapporteringen övergick till Prio har antalet anmälningar minskat. Och kvaliteten på de rapporter som inkommer är ibland så dålig att de inte går att använda.

Sedan anmälan om arbetsskador övergick till Prio:s system för avvikelsehantering, har det varit problem. Av de arbetsskador som rapporterades 2021, föll ungefär var tredje anmälan bort. Drygt hälften av bortfallet berodde på undermåligt ifyllda rapporter. Resterande försvann av okänd anledning i samband med överföringen av data från Prio till Excel som är det program som används för analyser av arbetsskaderapporterna. Av 3 177 ärenden var det endast 1 907 som gick att använda. 

– Med ett sådant stort bortfall blir osäkerheten i statistiken för stor för att man ska kunna dra några egentligen slutsatser. Siffrorna i sig säger inte så mycket. Man måste kunna sätta dem i ett sammanhang och jämföra med tidigare år för att följa trender och utveckling, men det har vi alltså inte kunnat göra i år, säger Björn Skoog vid Försvarsmedicincentrum i Göteborg.  

Det här är tredje gången som den årliga arbetsskaderapporten i Försvarsmakten uteblir på grund av rapporteringsproblem. Bekymren började i mitten av 2010-talet när arbetsskadeanmälningarna flyttades över till system Prio. De två första åren med Prio avvikelsehantering – 2016 och 2017 – sjönk antalet inrapporterade arbetsskador kraftigt och underlaget bedömdes som alltför osäkert för att användas. Därefter steg antalet anmälningar igen för att sedan åter falla rejält 2021. Att myndigheten nu saknar tillförlitlig statistik över arbetsskadeläget för tre av de senaste sju åren är allvarligt, menar Björn Skoog. 

– Om man ska vara hård innebär det att Försvarsmakten inte lever upp till lagstiftningen om systematiskt arbetsmiljöarbete. Har vi inte koll på arbetsskadeutvecklingen kan vi inte bedriva något systematiskt arbetsmiljöarbete. Med ett ofullständigt underlag riskerar vi att vidta fel åtgärder eller att inte vidta några åtgärder alls trots att det skulle behövas, säger Björn Skoog. 

» Jag tror att Försvarsmakten är den sista myndigheten som tillämpar ett sådant förfarande. «

Ambitionen med införandet av Prio avvikelsehantering var att höja kvaliteten på det förebyggande arbetsskadearbetet, med fördjupade och mer avancerade analyser av olyckor och sjukdomar. Men i praktiken har det inte fungerat. Systemet anklagas för att vara tungrott och krångligt att rapportera i och kvalitén på rapporterna är ofta undermålig. För att komma åt problemen har en projektgrupp tagit fram förslag på åtgärder som skulle kunna förbättra arbetsskaderapporteringen. Ett av förslagen är att skapa en tydligare struktur för de koder som finns att välja bland när en anmälan om arbetsskada ska upprättas. 

– Nu ligger koderna huller om buller och man kan få leta och skrolla ganska länge för att hitta det man söker. Risken är man inte orkar leta fram rätt koder och istället bara kryssar i koden övrigt. Men övrigt innebär noll information för oss och ska egentligen bara användas om ingen av de andra koderna passar in, säger Björn Skoog. 

Den andra föreslagna åtgärden är att skapa en digital väg för överföring av arbetsskaderapporter i Prio till Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket. Det för att få en smidigare struktur i rapporteringsunderlaget samt att slippa skriva ut och skicka arbetsskadeanmälningarna med vanlig post till andra berörda myndigheter, vilket är fallet i dag. 

– Jag tror att Försvarsmakten är den sista myndigheten som tillämpar ett sådant förfarande, säger Cecilia Cleverby, handläggare i arbetsmiljöfrågor vid Högkvarterets Generalläkaravdelning som deltar i arbetsgruppen. 

Att arbetsgruppens åtgärdsförslag ska införas beslutades redan 2020, men några förändringar har ännu inte genomförts. 

– System Prio arbetsskademodul har uppdaterats och uppgraderats och nu håller utvecklarna på att hitta lösningar på det som ska göras. Förändringarna skulle ha varit genomförda fjärde kvartalet i år, men kvartal ett 2023 är senaste budet på grund av resursbrist på SFE/FMTIS, säger Cecilia Cleverby.

FAKTA

Rekommendationer i årets arbetsskaderapport 
Personskademodulen i Prio bör snarast utvecklas avseende användarvänlighet och stabilitet. Med anledning av de fortsatta kvalitetsbristerna i registrerade personskador i Prio avvikelsehantering måste även kvalitetsarbetet på organisationsenhetsnivå avsevärt förbättras.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Om den ljuddämpande mattan i kabinen löser buller­problematiken i helikopter 14 råder delade meningar. Chefen för helikopterflottiljen anser att problemen är omhändertagna, men Försvarets materielverk rekommenderar fler mätningar och flygande personal vittnar om fortsatt bullerpåverkan.

Foto: Johan Alp

I Officerstidningen nr 8 2021 berättade vi att tredje helikopterskvadron i Ronneby hade hävt bullerrestriktionerna på helikopter 14-systemet. En bullerdämpande matta (liner) hade installerats i kabinen och efter nya bullermätningar ansåg Försvarsmakten att ljudnivån var acceptabel och restriktionerna avlägsnades. Men Claes Danielsson, provingenjörerna vid Försvarets materielverk – FMV test och evaluering – som var ansvarig för mätningarna är av en annan åsikt.   

– I vår rapport rekommenderar vi Försvarsmakten att genomföra fler bullermätningar. Bullerdämpningen ger positiv effekt och problemen är till stor del lösta, men fler mätningar behövs, säger han. 

Att häva restriktionerna på helikopter 14-systemet är för tidigt, anser Claes Danielsson. 

– Vår bedömning är att de genomförda mätningarna inte är tillräckliga för att rekommendera en fullständig avveckling av bullerrestriktionerna för kabinpersonalen i helikopter 14. 

Claes Danielsson. FMV-2022
Claes Danielsson

Enligt Claes Danielsson är anledningen till FMV:s rekommendation om fler bullermätningar att vissa i helikopterbesättningarna fortsatt upplever att de påverkas av bullret. Dessutom genomfördes mätningarna utan all utrustning på plats i kabinen, vilket kan ha påverkat provresultaten. 

– Mer utrustning kommer sannolikt att ge lägre bullernivåer, men det kan också få motsatt effekt beroende på hur ljudet studsar mot inredningen. Buller är väldigt komplext, säger Claes Danielsson. 

En av dem som upplever att problem kvarstår är Hans, uppdragsspecialist på helikopter 14 i Ronneby. Han berättar att han får känningar efter långa flygpass och säger att han inte är ensam om det på skvadronen. 

– Vi hade ett flygpass på mellan fem och sex timmar med snabbtankning mitt i och efter det upplevde jag bullertrötthet och jag hade förhöjda toner i öronen. Det var femte dagen i streck som jag flög mycket vilket också kan ha spelat in. Jag har skrivit en avvikelserapport om det. Bullermattan har gjort arbetsmiljön bättre men mer behöver göras. Det är fler än jag som upplever bullertrötthet även efter att vi fått mattorna, säger Hans. 

» I vår rapport rekommenderar vi Försvarsmakten att genomföra fler bullermätningar. «

Chefen för tredje helikopterskvadron, kommendörkapten Niklas Wiklund, menar dock att beslutet att häva bullerrestriktionerna var korrekt. Han hänvisar till den bedömning av bullermiljön i helikopter 14 som Försvarsmedicincentrum, Fömedc, gjorde utifrån de mätningar som FMV genomfört och som han grundat sitt beslut på. 

– Bullerproblem är ett väldigt komplext område och därför tog vi hjälp av Fömedc vid bedömningen av testresultaten. Enligt Fömedc kunde vi häva restriktionerna och vi har ingen anledning att ifrågasätta deras bedömning. Jag anser att frågan är färdigutredd, säger Niklas Wiklund. 

Han får stöd av chefen för helikopterflottiljen, överste Mats Antonson:

– Beslutet är fattat utifrån den samlade bedömningen av alla de åtgärder som vidtagits för att sänka bullernivåerna och FMV:s mätningar. Jag känner mig trygg med det beslutet och vi planerar inte att göra några nya bullermätningar.

Beslutet att häva bullerrestriktionerna meddelades i en skvadronsorder den 18 oktober 2021. Enligt skvadronsordern ska man dock fortsatt vara restriktiv vid flygning med öppen dörr och med huvudet utanför dörren. 

– Restriktiv innebär att man undviker något när man kan, men att när det krävs utifrån olika aspekter så är det ok. I detta fall flyger vi med öppen dörr i de profiler som kräver det, men ser till att flyga med stängd dörr däremellan, uppger Niklas Wiklund i ett skriftligt svar till Officerstidningen. 

I skvadronordern framgår att det finns olika uppfattningar kring huruvida tiden med öppen dörr och rörelse i kabinen ger en ökad påverkan avseende buller i jämförelse med att sitta still på samma plats vid exempelvis hovring över havet. Vissa individer upplever skillnader när man sitter still kontra när man rör sig i kabinen medan andra inte gör det. Det står också att divisionschefen ska analysera huruvida tiden med öppen dörr där tekniker eller ytbärgare befinner sig med huvudet utanför kabinen under flygpasset påverkar personalen.

– Divisionschefen har uppföljning på all flygande personal och har uppgiften/mandatet att analysera och besluta om vilka som ska flyga eller inte flyga beroende på status på personalen. En individ som flugit flera pass under ett kort tidsperspektiv och kanske upplever viss bullertrötthet kan tas bort från kommande flygpass i syfte att erhålla bullervila. Men det viktiga i sammanhanget är att vi inte överskrider några gränsvärden för buller, och det gör vi inte, skriver Niklas Wiklund. 

Skoog
Björn Skoog

Den som stöttade tredje helikopterskvadron i beslutet att häva restriktionerna var arbetsmiljöingenjör Björn Skoog vid Fömedc.  

– Den bullerdämpande mattan har gjort nytta och tagit ner den höga tonen i kabinen som man hade problem med. Jag tycker att det var rätt att häva restriktionerna vid flygning med stängda dörrar och utifrån de förutsättningar som anges i beslutet. Vi gör en annan bedömning än FMV avseende behovet att göra ytterligare mätningar, säger Björn Skoog.

Samtliga helikopter 14 i Ronneby har fått bullermattor installerade. Vid första helikopterskvadron i Luleå har hittills två av fem maskiner försetts med bullermattor och restriktionerna som tillåter maximalt 1,5 timmars flygning per dag består. Flygande personal i Luleå som Officerstidningen varit i kontakt med anser inte att mattorna räcker för att häva restriktionerna. 

– Mattan gör att det låter annorlunda, men man är fortfarande lika bullertrött efter ett flygpass som man var innan, säger kapten Lars Nilsson, tekniker i flygtjänst vid första helikopter-skvadron. 

FAKTA

Norge säger upp avtalet om helikopter 90 
Efter omfattande förseningar och problem med fel och underhåll på helikopter NH 90, häver norska regeringen avtalet med NH Industries och kräver pengarna tillbaka. ”Oavsett hur många timmar våra tekniker arbetar eller hur många delar vi beställer kommer NH 90 aldrig att möta de krav som Försvarsmakten ställer”, sa försvarsminister Björn Arild Gram i ett uttalande på Försvarsmateriells webbplats. Norska NH 90 är den helikopter som i Sverige heter hkp 14. 

Första helikopterskvadron har hittills behållit sina bullerrestriktioner. Överstelöjtnant Claes Nilsson, chef för första helikopterskvadron, säger att det beror på att man ännu inte hunnit genomföra alla de åtgärder som är planerade för att minska personalens bullerexponering.  

– Tredje har kommit betydligt längre än oss och vi inväntar en föreläsning om tinnitus som föreläsare från Karolinska institutet ska hålla i. Vårt mål är att häva bullerrestriktionerna på samma sätt som tredje, men de åtgärder vi gör sker i nära dialog med personalen, säger Claes Nilsson. 

Den liner som nu används i de svenska helikoptrarna är tillverkad efter en nederländsk förlaga. I det nederländska utförandet var även tröskeln mellan cockpit och kabinen klädd med tyg för att öka bullerdämpningen ytterligare. Den finns inte med i det svenska utförandet, men beskedet är att den kommer att installeras. 

– Vi hade den inte med i första steget, men vi har beslutat att även klä in tröskeln vilket möjligen kan öka bullerdämpningen ytterligare. Installeringen kommer att ske vid lämpligt tillfälle, i samband med någon annan åtgärd på helikoptern, säger Kenneth Karlsson, materielområdesansvarig på helikopter 14-systemet vid flygstaben i Uppsala.  

Kenneth Karlsson 2020
Kenneth Karlsson

Även de hjälmar som levererades till systemet har varit föremål för kritik på grund av bristande bullerdämpning. 2018 genomgick hjälmarna en modifiering och försågs med passiv bullerdämpning och volymkontroll för att öka skyddet. Hjälmarna faller dock snart för åldersstrecket och ska omsättas. 

– FMV:s experter rapporterar att marknaden i dag inte erbjuder hjälmar som i sin specifikation påvisar större bullerdämpning än de vi i dag har i drift. Däremot är det vår ambition och bedömning att det moderna system vi upphandlar totalt sett kommer innebära förbättringar för våra flygbesättningar, även när det gäller bullerskyddet, säger Kenneth Karlsson.

Bullerproblemen grundläggs vid upphandlingen

2001
FMV tecknar avtal med NHIndustries om leverans av 18 heli­kopter 14.

2003
FMV frågar NHI om det är möjligt att få ANR-systemet (aktiv bullerreducering) i helikopterns bakre kabin. Svaret blir ja, men ANR-systemet ansågs för dyrt och beställdes därför aldrig.

2007
De första helikopter 14 levereras till FMV. Höga buller­nivåer uppmärksammas av helikopter­flottiljens personal. Hjälm 130, som följer med helikoptern, är avsedd för aktiv buller­reducering men eftersom det inte installerats något ANR-­system i den bakre kabinen gick det inte att aktivera.

2012
8 mars –
FMV ger ut en teknisk order (TO) om att en formgjuten hörselpropp är godkänd att användas tillsammans med hjälm 130.

2014
4 april –
FMV publicerar en rapport som visar för höga bullernivåer i helikopter 14, främst vid flygning med öppna dörrar. ”ANR-­system är nödvändigt för att gällande krav skall vara uppfyllda”, står det i rapporten.

2015
21 januari – Försvarsmakten utfärdar order om att all personal som deltar i vinschning med helikopter 14 normalt ska använda den formgjutna hörselpropp som anges i FMV:s TO. Om möjligt ska även ”patienten” förses med hörselskydd. För vinschoperatör och ytbärgare blir propparna skall-krav.

1 juni – Upphandling av en ny hjälm till helikopter 14 planeras. FMV inför hjälm Alpha 900 som tjänsteprovshjälm. Provet avslutas den 31 december 2016.

2016
1 juni – Upphandling av en ny hjälm till heli­kopter 14 planeras. FMV inför hjälm Alpha 900 som tjänsteprovshjälm. Provet avslutas den 31 december 2016.

2017
Flygtiden i helikopter 14 begränsas. Ingen som använder hjälm 130 får flyga mer än ett pass om dagen, vilket motsvarar en och en halv timme.

14 juni – Efter önskemål från Försvarsmakten över­lämnar FMV den gamla tjänsteprovshjälmen Alpha 900 till FM, trots att hjälmen inte är helt införd. Det strider mot normal rutin enligt samordningsavtalet.

2018
En modifierad hjälm 130 införs på flottiljerna i augusti/­september. Begränsningarna i flygtid minskar men tas inte bort helt eftersom buller­problem kvarstår trots modifiering.

En beräkningsmodell, bullerkalkylator, införs för att säkerställa att personalen inte flyger, och därmed buller­exponeras, i för hög grad.

16 april – Försvarsmakten avbryter pågående upphandling av nya hjälmar till helikopter 14 av besparingsskäl.

2019
Januari – Försvarsmakten uppger att man skyndsamt ska köpa in bullerdämpande mattor att fästa i innertaket i bakre kabinen på helikopter 14. 

2020
Upphandlingen av nya hjälmar återupptas.

Augusti – Ytterligare en person i flygbesättningen drabbas av tinnitus.

September – Beställningen av en bullerdämpande matta, en prototyp, påskyndas. Hörselproppar i flera storlekar införs, bullerkartläggningar planeras och anskaffning av ett ANR-system i bakre kabinen diskuteras.

2021
Bullerdämpande mattor (liners) i kabinen börjar införas på helikopter 14. 

FMV test och evaluering mäter bullernivåer i helikopter 14 med liner installerad. I sin rapport rekommenderar de fortsatta bullermätningar.

18 oktober – Tredje helikopterskvadron upphäver bullerrestriktioner på helikopter 14-systemet med förbehållet att fortsatt vara restriktiv vid flygning med öppna kabindörrar och huvudet utanför. Fler bullermätningar anses inte nödvändiga. Första helikopterskvadron uppger att de ligger efter tredje med åtgärder mot bullerproblemen och därför behåller sina bullerrestriktioner tills vidare.

2022
Upphandlingen av nya hjälmar fortgår. 

 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post