Flygvapenchefen om pilotsituationen: ”Vi befinner oss i en kris”

Många stridspiloter har antingen ansökt om tjänstledighet för studier i höst eller sagt upp sig. Situationen har fått flygvapenchef Carl-Johan Edström att agera. Han har nyligen fattat beslut om att lägga 600 miljoner kronor de kommande tio åren på bland annat höjda löner och bättre pensionsvillkor.

Ett flertal stridspiloter har under vintern ansökt om tjänstledighet för studier. Det beror främst på ett missnöje med pensionsavtalet, men också på en frustration över rådande lönestruktur.

”Vi befinner oss i ett prekärt läge, en kris – och då syftar jag inte på omvärldsläget, utan vår personalförsörjning – framförallt på pilotsidan där tjänstledighetsansökan och uppsägningar har inkommit”. Det skriver flygvapenchef generalmajor Carl-Johan Edström i en kommentar om pilotsituationen på myndighetsbloggen ”Försvarsmakten kommenterar” den 11 juli.

– Vi har de senaste fem åren sett en trend med att vi tappar allt för många piloter i åldrarna 35–45 år som går till andra arbeten i det civila. Det är oroande. Om man ska få en fungerande personalförsörjning måste man behålla personalen som är utbildad, säger flygvapenchef Carl-Johan Edström till Officerstidningen på torsdagen.

Missnöjet i pilotkollektivet, som Officerstidningen tidigare rapporterat om, beror främst på ett missnöje över karriärutveckling, men också på en frustration över rådande lönestruktur och pensionsavtalet. Enligt Försvarspiloternas intresseorganisation, FPI, rör det sig om uppemot hälften av alla aktiva stridspiloter som kan försvinna i höst.

För att försöka komma till rätta med situationen har flygvapenchefen fattat beslut om att omfördela 600 miljoner kronor de kommande tio åren på sex olika satsningar, ett paket som han redogjorde för i inlägget på Försvarsmaktens blogg.

Satsningarna omfattar bland annat en ny lönestruktur för pilotlöner, extra pensionspremier och möjlighet till vidareutveckling inom Försvarsmakten, däribland som flygingenjör i flygtjänst, flygläkare och flygspecialpsykolog. En annan åtgärd är införande av flygstabshus på flottiljerna, för att möjliggöra för anställda till en fortsatt karriär och att samtidigt vara nära familjen.

– Är man officer krävs det viss rörlighet i karriären. Men samhället och familjesituationen ser helt annorlunda ut i dag än för 30 år sedan. Försvarsmakten måste ha en modern arbetsgivarsyn och möjliggöra för våra anställda att dela på ansvaret i familjen. Det innebär att säkerställa att man kan både kan jobba på annan ort som officer och samtidigt vara en del av en modern familj, säger Carl-Johan Edström.

» Försvarsmakten måste ha en modern arbetsgivarsyn och möjliggöra för våra anställda att dela på ansvaret i familjen. «

– Även om man är placerad på en central stab så kanske man kan, beroende på befattning, jobba helt eller delvis på distans hemifrån orten. Där ser vi att flygstabshusen kan möjliggöra en modern rörlighet och stödja det moderna familjelivet.

Andra delar av paketet handlar om organisationsförändringar (”för att underlätta för chefer i flygtjänst samt för arbetet inom divisionen/skvadronen”) och förutsättningar för kandidatexamen efter genomförd pilotutbildning.

Åtgärderna i paketet bekostas av verksamhetsmedel, vilket innebär att viss övnings- och utbildningsverksamhet kommer att ställas.

– Det är upp till varje försvarsgrenschef att se var vår ekonomi får bäst effekt varje år. Här är satsningen som jag ser ger mest effekt för flygvapnet, säger Carl-Johan Edström. 

Hur har ni kommit fram till att det är just de här satsningarna som ska göras?

– Vi har bland annat tittat på vetenskapliga studier som gjorts, där man har genomfört intervjuer med piloter som slutat de senaste tio åren. I studierna finns det tre stora anledningar till varför man har gått till ett annat yrke. Det ena är att det finns de som hänvisar till för låga löner, en annan är att man saknar en tydlighet i karriärmöjligheter efter tiden som aktiv pilot. Det tredje rör en oro över att pendla och flytta när man är mitt inne i familjebildning. Åtgärdspaketet innehåller lösningar för alla de här områdena.

Flygvapenchef generalmajor Carl-Johan Edström. Foto: Foto: Louise Levin/Försvarsmakten
Flygvapenchef Carl-Johan Edström. Foto: FM

En majoritet av de som sökt om tjänstledighet är piloter som har fått höjd pensionsålder under sin anställning. Piloter i Försvarsmakten har länge haft möjlighet att enligt avtalen gå i pension vid 55 års ålder. Anledningen har varit att tjänsten som stridspilot innebär en påfrestande arbetsmiljö. 2016 kom ett nytt statligt pensionsavtal, PA 16, som bland annat innebar att 55 års-pensionen försvann för flygförare födda 1988 och senare.

– Tjänstledighetsansökningarna i höst är kopplat till ett specifikt område och det är piloter som anställdes med det gamla pensionsavtalet, men som under anställning fått höjd pensionsålder. Därifrån kommer missnöjet, säger Carl-Johan Edström.

Han förklarar att han har stor förståelse för frustrationen med de förändrade förutsättningarna i och med PA 16, där ålderspensionen förändrades från 55 år till 67 år.

– Försvarsmakten står bakom grundtanken att vi, i likhet med övriga samhället, behöver jobba längre. Men det är dåligt om man förändrar förutsättningarna för en grupp efter att man blivit anställd. Under våren har vi internt på Flygstaben och i Försvarsmakten, i viss dialog med Arbetsgivarverket, undersökt vilka alternativ som är möjliga för att hantera konsekvenserna av den förändrade pensionsåldern för piloter, säger han och tillägger:

– Jag är glad att jag i dag har kommit så långt att vi bjöd in ATO, i form av Officersförbundet och Saco, till samtal som syftar till att komma till en förhandling med Arbetsgivarverket så snart så möjligt om övergångsregler.

Missnöjet med förändrade pensionsavtalet har tagits upp på olika sätt sedan ändringen infördes 2016. Hur kommer det sig att det är först nu som åtgärder görs på detta område?

– Först och främst, det tar längre tid att arbeta med frågor där man inte har fulla mandatet. Vid övergångsregler för pensionerna måste man ha myndighetsledningen och Arbetsgivarverket med sig. Jag som arbetsgivare har ensam drivit den här frågan i två år. Jag är därför glad för att vi kan ha första samtal som vi vill ska leda till kommande förhandling med en övergångslösning för de som fått höjd pensionsålder efter att man blev anställd i Försvarsmakten. Jag är övertygad om att vi gemensamt kan ta ansvar för att hitta en lösning.

» Det hade självklart varit bra om vi hade varit tidigare. Men från första dagen som flygvapenchef har jag jobbat hårt med det här «

Pilotförsörjningen i flygvapnet har varit ett återkommande problemområde under många år. Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

Du skriver i blogginlägget att du ”blir upprörd när du får höra att satsningarna är för lite och för sent” – men problemen med pilotförsörjningen är ju faktiskt inte någon ny fråga. Borde ni inte ha genomfört vissa av dessa satsningar tidigare?

– Man kan alltid titta i backspegeln. Jag vill hela tiden som flygvapenchef hitta lösningar när jag ställs inför problem. Jag klev på för tre år sedan, en av frågorna som jag satte högst på dagordningen var personalförsörjningen, med en hög målsättning vad gäller just bibehållande av piloter. Nu tog det två och ett halvt år att nå i mål med dessa satsningar. Det hade självklart varit bra om de hade gjorts tidigare. Men från första dagen som flygvapenchef har jag jobbat hårt med det här, jag ser inte att jag hade kunnat göra på något annat sätt.

Han konstaterar att det tar tid att införa och fullfölja förändringar. ”Jag har vädjat om att ge flygvapnet ett år till för att få till en långsiktig och hållbar lösning på plats. Vi fortsätter vända på varje sten och jag tror att vi tillsammans kan ro detta i land”, skriver han i blogginlägget.

Vad tänker du om det kommande året kopplat till flygvapnets pilotförsörjning?

– Min stora förhoppning är att inte alla som sökt om tjänstledigt kommer att lämna nu när vi visar att vi går vidare och hittar lösningar, utan att de väljer att stanna kvar. Vi behöver fortsatt tid, det har jag sagt till var och en av de berörda. Vi behöver tid att gå från beslut till införande. Jag har ödmjukt frågat och bett om att de ska ge oss ett år till och visa att vi kan införa åtgärderna. Jag gör allt jag kan och allt i min makt och hoppas på att jag har förtroende hos pilotkollektivet.

Han tillägger också att han har ett orubbat förtroende för de piloter som sökt om tjänstledighet.

– Jag har fortsatt fullt förtroende för pilotkollektivet. Vi kommer, oavsett utgång, att säkerställa att vi har förmåga till beredskap och grundutbildning. Det har inte ändrats, säger Carl-Johan Edström. 

Officersförbundets ordförande Lars Fresker bekräftar att förbundet fått inbjudan till samtal från flygvapenchefen. Han menar dock att det mesta som flygvapenchefen lyfter fram är sådant som redan diskuterats och att Försvarsmakten hanterat pilotfrågan både valhänt och långsamt. Nu krävs handling, menar Lars Fresker:

”Samtal har vi redan haft. Nu är det dags för förhandling där arbetsgivaren har tydliga mandat. Vi bryter inte sommarsemestrar för ”samtal” om inte motparten har några förhandlingsmandat!”, skriver han i en kommentar till Officerstidningen.

» Det går inte att släcka en skogsbrand med en vattenpistol. «

Per-Martin Sternevi är ordförande för Försvarspiloternas intresseorganisation. Han anser inte att åtgärderna som presenterats är tillräckliga.

”Jag tycker det är märkligt att flygvapenchefen och Försvarsmakten fortsätter att jobba med detta enskilt och utan förankring hos kollektivet. Satsningarna som FVC gör är något som arbetsgivaren tycker är bra men som kollektivet inte har frågat efter. Det går inte att släcka en skogsbrand med en vattenpistol. Sverige går mot att avsätta 2 procent av BNP till Försvarsmakten, som i sin tur meddelar regeringen att man inte kan ta emot mer anslag. Ekonomin finns till att hålla kvar personalen i Flygvapnet men viljan verkar saknas av någon anledning”, skriver Per-Martin Sternevi till Officerstidningen och fortsätter:

”Jag vill också påpeka att jag inte ser vad mer som skulle kunna åstadkommas på det extra år som Flygvapenchefen vädjar till från piloterna. Det har redan gått 6 år sedan PA16 trädde i kraft och vi har fortfarande inte sett någon vilja att hitta en lösning för dem som förlorat 12 år av sin utlovade pension. Det som däremot händer är att en ny lag träder i kraft i höst där arbetsgivare ges större möjligheter till att neka tjänstledigheter.” 

Officersförbundet skriver på fredagen att förbundets förhandlingschef haft ett telefonmöte med Försvarsmaktens tillförordnade förhandlingschef med anledning av de många tjänstledigheterna bland stridspiloterna.

Förbundet meddelar att de har tackat ja till ett möte med representanter från flygvapnet i nästa vecka, men lyfter frågor kring vilka mandat Försvarsmakten har för att omförhandla avtalen. 

– Som fackförbund är vi alltid beredda att möta arbetsgivaren för konstruktiva samtal. Vi kommer lyssna men garanterat också upprepa det jag sa till Försvarsmaktens förhandlingschef tidigare i dag – för att förändra i kollektivavtal krävs formella förhandlingar där de som sitter vid förhandlingsbordet verkligen har de mandat som krävs för förändring, säger förhandlingschef Susanne Hultgren i Officersförbundets artikel.  

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Marinens nya arbetsfartyg kommer att få fler förmågor och kunna verka under svårare förhållanden än befintliga plattformar. Det säger Susanne Nordman, projektledare för anskaffning av arbetsfartyg vid Försvarets materielverk. I vår levereras också nya hamnbogserare till marinen samtidigt som ett nytt trängfartygssystem är under utveckling.
    FMV har tecknat kontrakt med leverantören Astilleros Armon Vigo SA för leverans av två nya arbetsfartyg. Konceptbild av fartygen. Bild: FMV

    Dagens arbetsfartyg, HMS Pelikanen i Karlskrona och HMS Furusund på Berga/Muskö, har delvis olika förmågor: Pelikanen är i huvudsak avsedd för torped- och robotbärgning medan Furusund främst används vid dykeri, bärgning och undervattensarbeten.

    De två nya arbetsfartygen som ska ersätta befintliga plattformar planeras att överlämnas till Försvarsmakten 2027 och 2028.

    – De nya arbetsfartygen kommer ha utrustning som dagens arbetsfartyg plus lite till.  Utrustningen är moderniserad och fartygen ska ur ett miljöperspektiv bli bättre och säkrare att jobba från vid exempelvis bärgning av övningstorpeder och bottenarbeten, säger , säger Susanne Nordman, projektledare för anskaffning av arbetsfartyg vid Försvarets materielverk och fortsätter:

    – De ska också kunna operera under svårare förhållanden med högre vågor och på större djup och det blir möjligt att stödja andra marina enheter med logistik från denna plattform.

    » Utrustningen är moderniserad och fartygen ska ur ett miljöperspektiv bli bättre och säkrare att jobba från vid exempelvis bärgning av övningstorpeder och bottenarbeten. «

    I år ska marinen även tillföras fyra nya hamnbogserare. Två av dem skulle levererats redan i december 2023, men nu planeras i stället för en samlad överlämning av alla fyra hamnbogserare under våren.  

    – Just nu ligger de i Oskarshamn för att militariseras och rustas. De byggdes på ett civilt varv utanför Sverige och därför kunde vi inte slutföra alla installationer där. När de är klara för leverans ska två av dem gå till Karlskrona och två till Berga/Muskö, säger Susanne Nordman.

    På sikt är planen att Försvarsmakten även tillförs ett nytt trängfartygssystem, berättar Susanne Nordman.

    – Konceptarbetet pågår med hög intensitet och sedan följer upphandling och byggnation. Trängfartygen är de sista fartygen som ska beställas i den här serien.

    FAKTA

    Fakta om de nya arbetsfartygen (preliminära uppgifter) 

    Längd: 50 meter

    Bredd: 10,5 meter

    Djupgående: 3 meter

    Hastighet: 14 knop

    Isklass: 1C (lätta isförhållanden, 15 – 30 centimeter)

    Källa: FMV

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post
    I dag hissades Sveriges flagga vid Natos högkvarter i Bryssel. I Sverige genomfördes det ceremonier på flera av Försvarsmaktens förband för att högtidlighålla Sveriges medlemskap i försvarsalliansen.
    Hissning av Natoflaggan genomfördes på flera av Försvarsmaktens förband i dag. Här vid ceremonin på Högkvarteret i Stockholm.

    Vid lunchtid i dag hissades den svenska flaggan utanför Natos högkvarter i Bryssel. Ceremonin markerar att Sverige nu är fullvärdig medlem i alliansen. Den svenska flaggan hissades också vid Natos övriga högkvarter och anläggningar runt om i världen.

    På många förband i Sverige genomfördes samtidigt flaggceremonier för att högtidlighålla Natomedlemskapet. Natoflaggan hissades i bland annat Stockholm, Kungsängen, Enköping, Skövde, Muskö, Revingehed, Uppsala, Boden och på Gotland.

    ”Ceremonierna genomfördes i samverkan med andra myndigheter och internationella gäster, med fanvakt, anföranden, musik och fanfarer”, skriver Försvarsmakten i en artikel.

    På Högkvarteret i Stockholm höll landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) och Försvarsmaktens generaldirektör Mikael Granholm tal.

    » Aldrig tidigare i modern tid har vår säkerhet varit så intimt sammanflätad med våra allierade i Europa och Nordamerika. «

    –  Sverige har sedan lång tid tillbaka haft ett omfattande samarbete med Nato. Många av oss i Försvarsmakten har egna erfarenheter av det. Nu är vi med om det historiska skiftet i att gå från att vara partner till allierad. Nato är bra för Sverige och Sverige är bra för Nato. Sverige för med sig unika förmågor, välutbildad personal och kvalificerad materiel in i alliansen. Samtidigt fortsätter vi att stärka vårt nationella försvar. Det ingår i ansvaret som allierad, sa Mikael Granholm i sitt tal till Högkvarterets personal.

    Landsbygdsminister Peter Kullgren talade också om det historiska skiftet som Natomedlemskapet innebär.

    – Vi tar nu steget in i en ny epok, tillsammans med våra allra närmsta vänner. För aldrig tidigare i modern tid har vår säkerhet varit så intimt sammanflätad med våra allierade i Europa och Nordamerika. Er roll är helt avgörande när vi nu kommer vara med och bidra till hela alliansens säkerhet med våra unika försvarsförmågor. Vi kommer nu samarbeta med våra allierade på land, till sjöss och i luften, sa Peter Kullgren.

    Några bilder från dagens ceremonier i bildspelet nedan: 

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post
    Nu är Sverige medlem i Nato. ”Det är den största säkerhets- och försvarspolitiska förändringen för Sverige på 200 år. Vi står nu axel mot axel med våra kollegor – allierade – från 31 länder”, skriver överbefälhavare Micael Bydén i en dagorder till Försvarsmaktens anställda.
    I ett klipp på Försvarsmaktens Youtube-kanal kommenterar ÖB Sveriges anslutning till Nato.

    Efter två års väntan är Sverige från den 7 mars fullvärdig medlem av försvarsalliansen Nato. I eftermiddags lämnade statsminister Ulf Kristersson (M) in Sveriges anslutningshandlingar till USA:s utrikesminister Antony Blinken i Washington. Med anledning av dagens historiska händelse har överbefälhavare Micael Bydén utfärdat en dagorder till Försvarsmaktens anställda.

    ”För Försvarsmakten och dig som soldat, sjöman, medarbetare eller frivillig innebär det en stor förändring av vårt uppdrag. Nu ska vi som solidarisk medlem försvara både Sverige och våra allierade. Det innebär också att försvaret av Sverige börjar vid Natos gemensamma gräns”, skriver ÖB i dagordern och fortsätter:

    ”Vi är från första stund en del av Natos avskräckning, det kollektiva försvaret och en självklar del i Natos gemensamma försvarsplanering. Men vi är bara i början på en omfattande integrationsprocess som kommer ta ett antal år. Det handlar om anpassning av utbildningar, övningsverksamhet och långsiktig utveckling.”

    Han konstaterar att denna process kommer att ta tid och kräva ett hårt arbete, men att det som är det mest efterfrågade från Natos medlemsländer är starka nationella försvar.

    » Försvarsmaktens ansvar är därför att skapa personellt och materiellt uppfyllda, samtränade och omedelbart insatsberedda krigsförband. «

    ”De nationella försvarsansträngningama är de byggstenar som ger en robust och avskräckande militärallians. Försvarsmaktens ansvar är därför att skapa personellt och materiellt uppfyllda, samtränade och omedelbart insatsberedda krigsförband. Den uppgiften är inte tidsbunden. Den är evig”, skriver ÖB Micael Bydén, som avslutar dagordern med följande ord: ”Vårt uppdrag från och med nu lyder: Vi försvarar Sverige, våra allierade och vår frihet att leva som vi själva väljer.”

    I ett klipp på Försvarsmaktens Youtube-kanal, där ÖB vänder sig till Sveriges befolkning, kommenterar Micael Bydén Sveriges anslutning till Nato:

    Efter att under många år ha övat och genomfört skarpa operationer tillsammans med Nato är Försvarsmakten väl förberedd att axla ansvaret som fullvärdig medlem. Allt förändras inte nu när vi blir fullvärdig medlem. Vårt medlemskap i Nato står stadigt på den grund som är försvaret av Sverige, säger ÖB i klippet.

    På måndag kommer den svenska flaggan att hissas vid Natohögkvarteret i Bryssel. Ceremonier kommer också att hållas på flera av Försvarsmaktens organisationsenheter. 

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post

    Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

    Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

      Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

      Observera att du även behöver klicka på godkänningslänken i det bekräftelsemeddelande som kommer att skickas till din e-postadress för att slutföra prenumerationen. Vänligen kontrollera din skräppostmapp om du inte har mottagit bekräftelsemeddelandet efter att ha registrerat dig.