Flygvapenchefen om pilotsituationen: ”Vi befinner oss i en kris”

Många stridspiloter har antingen ansökt om tjänstledighet för studier i höst eller sagt upp sig. Situationen har fått flygvapenchef Carl-Johan Edström att agera. Han har nyligen fattat beslut om att lägga 600 miljoner kronor de kommande tio åren på bland annat höjda löner och bättre pensionsvillkor.

Ett flertal stridspiloter har under vintern ansökt om tjänstledighet för studier. Det beror främst på ett missnöje med pensionsavtalet, men också på en frustration över rådande lönestruktur.

”Vi befinner oss i ett prekärt läge, en kris – och då syftar jag inte på omvärldsläget, utan vår personalförsörjning – framförallt på pilotsidan där tjänstledighetsansökan och uppsägningar har inkommit”. Det skriver flygvapenchef generalmajor Carl-Johan Edström i en kommentar om pilotsituationen på myndighetsbloggen ”Försvarsmakten kommenterar” den 11 juli.

– Vi har de senaste fem åren sett en trend med att vi tappar allt för många piloter i åldrarna 35–45 år som går till andra arbeten i det civila. Det är oroande. Om man ska få en fungerande personalförsörjning måste man behålla personalen som är utbildad, säger flygvapenchef Carl-Johan Edström till Officerstidningen på torsdagen.

Missnöjet i pilotkollektivet, som Officerstidningen tidigare rapporterat om, beror främst på ett missnöje över karriärutveckling, men också på en frustration över rådande lönestruktur och pensionsavtalet. Enligt Försvarspiloternas intresseorganisation, FPI, rör det sig om uppemot hälften av alla aktiva stridspiloter som kan försvinna i höst.

För att försöka komma till rätta med situationen har flygvapenchefen fattat beslut om att omfördela 600 miljoner kronor de kommande tio åren på sex olika satsningar, ett paket som han redogjorde för i inlägget på Försvarsmaktens blogg.

Satsningarna omfattar bland annat en ny lönestruktur för pilotlöner, extra pensionspremier och möjlighet till vidareutveckling inom Försvarsmakten, däribland som flygingenjör i flygtjänst, flygläkare och flygspecialpsykolog. En annan åtgärd är införande av flygstabshus på flottiljerna, för att möjliggöra för anställda till en fortsatt karriär och att samtidigt vara nära familjen.

– Är man officer krävs det viss rörlighet i karriären. Men samhället och familjesituationen ser helt annorlunda ut i dag än för 30 år sedan. Försvarsmakten måste ha en modern arbetsgivarsyn och möjliggöra för våra anställda att dela på ansvaret i familjen. Det innebär att säkerställa att man kan både kan jobba på annan ort som officer och samtidigt vara en del av en modern familj, säger Carl-Johan Edström.

» Försvarsmakten måste ha en modern arbetsgivarsyn och möjliggöra för våra anställda att dela på ansvaret i familjen. «

– Även om man är placerad på en central stab så kanske man kan, beroende på befattning, jobba helt eller delvis på distans hemifrån orten. Där ser vi att flygstabshusen kan möjliggöra en modern rörlighet och stödja det moderna familjelivet.

Andra delar av paketet handlar om organisationsförändringar (”för att underlätta för chefer i flygtjänst samt för arbetet inom divisionen/skvadronen”) och förutsättningar för kandidatexamen efter genomförd pilotutbildning.

Åtgärderna i paketet bekostas av verksamhetsmedel, vilket innebär att viss övnings- och utbildningsverksamhet kommer att ställas.

– Det är upp till varje försvarsgrenschef att se var vår ekonomi får bäst effekt varje år. Här är satsningen som jag ser ger mest effekt för flygvapnet, säger Carl-Johan Edström. 

Hur har ni kommit fram till att det är just de här satsningarna som ska göras?

– Vi har bland annat tittat på vetenskapliga studier som gjorts, där man har genomfört intervjuer med piloter som slutat de senaste tio åren. I studierna finns det tre stora anledningar till varför man har gått till ett annat yrke. Det ena är att det finns de som hänvisar till för låga löner, en annan är att man saknar en tydlighet i karriärmöjligheter efter tiden som aktiv pilot. Det tredje rör en oro över att pendla och flytta när man är mitt inne i familjebildning. Åtgärdspaketet innehåller lösningar för alla de här områdena.

Flygvapenchef generalmajor Carl-Johan Edström. Foto: Foto: Louise Levin/Försvarsmakten
Flygvapenchef Carl-Johan Edström. Foto: FM

En majoritet av de som sökt om tjänstledighet är piloter som har fått höjd pensionsålder under sin anställning. Piloter i Försvarsmakten har länge haft möjlighet att enligt avtalen gå i pension vid 55 års ålder. Anledningen har varit att tjänsten som stridspilot innebär en påfrestande arbetsmiljö. 2016 kom ett nytt statligt pensionsavtal, PA 16, som bland annat innebar att 55 års-pensionen försvann för flygförare födda 1988 och senare.

– Tjänstledighetsansökningarna i höst är kopplat till ett specifikt område och det är piloter som anställdes med det gamla pensionsavtalet, men som under anställning fått höjd pensionsålder. Därifrån kommer missnöjet, säger Carl-Johan Edström.

Han förklarar att han har stor förståelse för frustrationen med de förändrade förutsättningarna i och med PA 16, där ålderspensionen förändrades från 55 år till 67 år.

– Försvarsmakten står bakom grundtanken att vi, i likhet med övriga samhället, behöver jobba längre. Men det är dåligt om man förändrar förutsättningarna för en grupp efter att man blivit anställd. Under våren har vi internt på Flygstaben och i Försvarsmakten, i viss dialog med Arbetsgivarverket, undersökt vilka alternativ som är möjliga för att hantera konsekvenserna av den förändrade pensionsåldern för piloter, säger han och tillägger:

– Jag är glad att jag i dag har kommit så långt att vi bjöd in ATO, i form av Officersförbundet och Saco, till samtal som syftar till att komma till en förhandling med Arbetsgivarverket så snart så möjligt om övergångsregler.

Missnöjet med förändrade pensionsavtalet har tagits upp på olika sätt sedan ändringen infördes 2016. Hur kommer det sig att det är först nu som åtgärder görs på detta område?

– Först och främst, det tar längre tid att arbeta med frågor där man inte har fulla mandatet. Vid övergångsregler för pensionerna måste man ha myndighetsledningen och Arbetsgivarverket med sig. Jag som arbetsgivare har ensam drivit den här frågan i två år. Jag är därför glad för att vi kan ha första samtal som vi vill ska leda till kommande förhandling med en övergångslösning för de som fått höjd pensionsålder efter att man blev anställd i Försvarsmakten. Jag är övertygad om att vi gemensamt kan ta ansvar för att hitta en lösning.

» Det hade självklart varit bra om vi hade varit tidigare. Men från första dagen som flygvapenchef har jag jobbat hårt med det här «

Pilotförsörjningen i flygvapnet har varit ett återkommande problemområde under många år. Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

Du skriver i blogginlägget att du ”blir upprörd när du får höra att satsningarna är för lite och för sent” – men problemen med pilotförsörjningen är ju faktiskt inte någon ny fråga. Borde ni inte ha genomfört vissa av dessa satsningar tidigare?

– Man kan alltid titta i backspegeln. Jag vill hela tiden som flygvapenchef hitta lösningar när jag ställs inför problem. Jag klev på för tre år sedan, en av frågorna som jag satte högst på dagordningen var personalförsörjningen, med en hög målsättning vad gäller just bibehållande av piloter. Nu tog det två och ett halvt år att nå i mål med dessa satsningar. Det hade självklart varit bra om de hade gjorts tidigare. Men från första dagen som flygvapenchef har jag jobbat hårt med det här, jag ser inte att jag hade kunnat göra på något annat sätt.

Han konstaterar att det tar tid att införa och fullfölja förändringar. ”Jag har vädjat om att ge flygvapnet ett år till för att få till en långsiktig och hållbar lösning på plats. Vi fortsätter vända på varje sten och jag tror att vi tillsammans kan ro detta i land”, skriver han i blogginlägget.

Vad tänker du om det kommande året kopplat till flygvapnets pilotförsörjning?

– Min stora förhoppning är att inte alla som sökt om tjänstledigt kommer att lämna nu när vi visar att vi går vidare och hittar lösningar, utan att de väljer att stanna kvar. Vi behöver fortsatt tid, det har jag sagt till var och en av de berörda. Vi behöver tid att gå från beslut till införande. Jag har ödmjukt frågat och bett om att de ska ge oss ett år till och visa att vi kan införa åtgärderna. Jag gör allt jag kan och allt i min makt och hoppas på att jag har förtroende hos pilotkollektivet.

Han tillägger också att han har ett orubbat förtroende för de piloter som sökt om tjänstledighet.

– Jag har fortsatt fullt förtroende för pilotkollektivet. Vi kommer, oavsett utgång, att säkerställa att vi har förmåga till beredskap och grundutbildning. Det har inte ändrats, säger Carl-Johan Edström. 

Officersförbundets ordförande Lars Fresker bekräftar att förbundet fått inbjudan till samtal från flygvapenchefen. Han menar dock att det mesta som flygvapenchefen lyfter fram är sådant som redan diskuterats och att Försvarsmakten hanterat pilotfrågan både valhänt och långsamt. Nu krävs handling, menar Lars Fresker:

”Samtal har vi redan haft. Nu är det dags för förhandling där arbetsgivaren har tydliga mandat. Vi bryter inte sommarsemestrar för ”samtal” om inte motparten har några förhandlingsmandat!”, skriver han i en kommentar till Officerstidningen.

» Det går inte att släcka en skogsbrand med en vattenpistol. «

Per-Martin Sternevi är ordförande för Försvarspiloternas intresseorganisation. Han anser inte att åtgärderna som presenterats är tillräckliga.

”Jag tycker det är märkligt att flygvapenchefen och Försvarsmakten fortsätter att jobba med detta enskilt och utan förankring hos kollektivet. Satsningarna som FVC gör är något som arbetsgivaren tycker är bra men som kollektivet inte har frågat efter. Det går inte att släcka en skogsbrand med en vattenpistol. Sverige går mot att avsätta 2 procent av BNP till Försvarsmakten, som i sin tur meddelar regeringen att man inte kan ta emot mer anslag. Ekonomin finns till att hålla kvar personalen i Flygvapnet men viljan verkar saknas av någon anledning”, skriver Per-Martin Sternevi till Officerstidningen och fortsätter:

”Jag vill också påpeka att jag inte ser vad mer som skulle kunna åstadkommas på det extra år som Flygvapenchefen vädjar till från piloterna. Det har redan gått 6 år sedan PA16 trädde i kraft och vi har fortfarande inte sett någon vilja att hitta en lösning för dem som förlorat 12 år av sin utlovade pension. Det som däremot händer är att en ny lag träder i kraft i höst där arbetsgivare ges större möjligheter till att neka tjänstledigheter.” 

Officersförbundet skriver på fredagen att förbundets förhandlingschef haft ett telefonmöte med Försvarsmaktens tillförordnade förhandlingschef med anledning av de många tjänstledigheterna bland stridspiloterna.

Förbundet meddelar att de har tackat ja till ett möte med representanter från flygvapnet i nästa vecka, men lyfter frågor kring vilka mandat Försvarsmakten har för att omförhandla avtalen. 

– Som fackförbund är vi alltid beredda att möta arbetsgivaren för konstruktiva samtal. Vi kommer lyssna men garanterat också upprepa det jag sa till Försvarsmaktens förhandlingschef tidigare i dag – för att förändra i kollektivavtal krävs formella förhandlingar där de som sitter vid förhandlingsbordet verkligen har de mandat som krävs för förändring, säger förhandlingschef Susanne Hultgren i Officersförbundets artikel.  

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev?

Prenumerera på Officerstidningen nyhetsbrev och få de viktigaste artiklarna direkt i mejlkorgen. Nyhetsbrevet är under uppbyggnad men ange gärna din mejladress redan nu om du är intresserad.

Efter två år av restriktioner kunde Veterandagen återigen firas vid Sjöhistoriska museet i Stockholm. Under årets högtidlighållande uppmärksammades särskilt de veteraner som tjänstgjorde på Cypern under åren 1964–1993.

Besökare på utställningsområdet under Veterandagen vid Sjöhistoriska museet.

V

eterandagen den 29 maj firas för att hedra och uppmärksamma alla som tjänstgjort eller tjänstgör i fredsfrämjande insatser.  Statsceremonin med kransnedläggning, hederstal och medaljering ägde rum vid Sveriges nationella veteranmonument, Restare, på Djurgården i Stockholm. Tal hölls av riksdagens talman Andreas Norlén, statsminister Magdalena Andersson, överbefälhavare Micael Bydén och rikspolischef Anders Thornberg. 

I år uppmärksammades särskilt de utlandsveteraner som tjänstgjorde vid FN-insatsen UNFICYP på Cypern under åren 1964–1993. Under dessa år bidrog Sverige med 25 000 soldater.

– Cyperninsatsen har en särskild plats i svenskarnas hjärta eftersom vi skickat så mycket personal dit. Det känns viktigt att vi får hedra Cypernveteranerna ordentligt, säger flottiljförvaltare Martin Engdahl, projektledare för Veterandagen, i en artikel på myndighetens webbplats.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

”Just nu pågår en kamp för personalens villkor, samtidigt som de ska bemanna våra yttre försvarslinjer”. Det är ett av budskapen i Officersförbundets nya kampanj ”Försvara gränserna” som lanserades på onsdagen. I fokus är medlemmarnas löner och villkor.

Kampanjsidan för Officersförbundets nya kampanj "Försvara gränserna".

Jesper Tengroth, kommunikationschef på Officersförbundet och den som ansvarar för kampanjen:

– Officersförbundets medlemmar sliter enormt hårt i dessa tider av tillväxt. Det är verkligen våra medlemmar som gör grovjobbet när Försvarsmakten växer. Samtidigt belönas det väldigt dåligt och det vill vi lyfta fram i den här kampanjen, säger han.

Vad hoppas ni åstadkomma med kampanjen?

– Ytterst är det särskilda satsningar på löner och villkor. Det är märkligt att de lyser med sin frånvaro när de ekonomiska tillskotten är så stora. Och vi vet – för vi har undersökt det – att lönen och villkoren är viktiga för våra medlemmar.

Ja, förbundet har precis genomfört en medlemsundersökning. Vad visar den?

– Den visar bland annat att 6 av 10 medlemmar övervägt att sluta det senaste året och det är lönen som är den främsta orsaken till det. Nästan 80 procent tycker inte att lönen är rimlig i jämförelse med alternativt arbete utanför Försvarsmakten. Dessutom är det så att nära hälften har gett upp med att försöka påverka sin lön.

» 6 av 10 medlemmar har övervägt att sluta det senaste året och det är lönen som är den främsta orsaken till det. «

Tror ni att den här kampanjen kommer att leda till att särskilda löne- och villkorssatsningar görs i Försvarsmakten?

– Det är vår absoluta förhoppning. Att bara rekrytera nya soldater och yrkesofficerare kommer inte räcka till – det gäller att se till att människor inte slutar och då måste man våga jobba med att höja löner och förbättra villkoren. Det är också tydligt i arbetet inför årets Rals där cheferna för organisationsenheterna påtalat just det behovet. Och titta på polisen, där kom ju fack och arbetsgivare överens om särskilda lönesatsningar. Så om viljan finns så går det. Jag hoppas att vår kampanj kan ge en puff i rätt riktning, säger Jesper Tengroth. 

Kampanjen ”Försvara gränserna” kommer att pågå fram till dess att ett nytt kollektivavtal finns på plats nästa år. Kampanjen kommer att synas i bland annat tidningar och sociala medier.

Läs mer på försvaragränserna.se

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Antalet hörselskador bland anställda minskar men blir vanligare hos värnpliktiga. Bekymmer med hörselskydd och vådaskott är två bakomliggande orsaker. Det visar Försvarsmedicincentrums senaste rapport om hörselskador i Försvarsmakten.

Hörselskador bland värnpliktiga har ökat med fem procent senaste året. Vådaskott och hörselkåpor som bragts ur läge är vanliga orsaker bakom hörselskadorna.

Sedan ett par decennier är hörselskador ett särskilt fokusområde i Försvarsmaktens arbetsskadearbete. Det innebär att antalet hörselskador ska redovisas i en särskild rapport och att utbildning och förebyggande åtgärder ska vidtas för att minska riskerna. Bland de anställda har Försvarsmaktens förebyggande insatser varit framgångsrika och antalet hörselskador har minskat över tid. Det konstaterar Björn Skoog vid Försvarsmedicincentrum i Göteborg, som sammanställer Försvarsmaktens arbetsskadestatistik. 

– Den positiva utvecklingen för arbetssjukdomsrelaterade hörselskador som varit mellan 2000 och 2012 har planat ut något, men det är naturligt då antalet skador nu ligger på en låg nivå. De senaste tre åren har det varierat mellan två och tre fall per år, så totalt sett har det skett en klar förbättring. 

» Man kan fråga sig vem det är som leder övningarna och vilken kunskap de har om hörselskador. «

Men bland värnpliktiga går utvecklingen i motsatt riktning. Senaste året har andelen värnpliktiga som drabbas av hörselskador ökat med fem procent. 

– Vi ser också en högre andel hörselskador bland värnpliktiga jämfört med 2009 och 2010. Den här utvecklingen är oroande och det är de värnpliktiga som jag är mest bekymrad för, säger Björn Skoog. 

Majoriteten av hörselskadorna (exklusive vådaskott) uppstår i samband med vapenhantering eller på grund av en felaktig hantering av hörselskydd. Hörselkåpor som bragts ur läge (26) eller tagits på felaktigt (17) är vanliga orsaker till skadorna. I 35 fall har man inte använt några hörselskydd alls. Det har framför allt varit i samband med eldgivning från anfallande B-styrka eller när den egna personalen besvarat elden. 

Skoog
Björn Skoog

– Jag kan förstå att man kanske inte hinner få på hörselskydden om någon plötsligt börjar skjuta in i tältet när man ligger och sover. Men inför en övning ska övningsledningen genomföra en riskanalys och omhänderta de risker som identifierats. Om det exempelvis ska vara tillåtet att skjuta in i ett tält måste soldaterna sova med hörselproppar. Man kan fråga sig vem det är som leder övningarna och vilken kunskap de har om hörselskador, säger Björn Skoog. 

Även hörselskador till följd av vådaskott ökar. Mellan 2020 och 2021 har antalet vådaskottsrelaterade hörselskador gått upp med 50 procent, från 72 till 108. En majoritet av de vådaskottsdrabbade är värnpliktiga (69) och därefter gruppbefäl soldater och sjömän (23). 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post